Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
byggnadsverksamhetens uppsving. 1793 års brand. 509
ningens *) hägn började nn på 1780-talet en lifligare
byggnadsverksamhet än förut under hela århundradet. Kronan,
kommunen och de enskilda täflade uti att pryda staden med nya hus,
icke allenast i Vallén, såsom vi strax skola närmare beskrifva,
utan ock i den egentliga staden. Gatorna jämkades och
stenlades, klippor bortsprängdes från gatorna; „det ena stenhuset
steg upp efter det andra i största hast, som i prydnad och smak
täflade med hvarandra".
Tyvärr stördes denna byggnadsverksamhet, då den var som
lifligast, af en ny fruktansvärd vådeld. Den 21 juni 1793
middagstiden bröt elden lös i änkerådmanskan Melarts gård2), där
några ryska betjänter rökt tobak. Den kastade sig genast öfver
till det motliggande huset, där konsistorii arkiv förvarades, hvilket
totalt förstördes. Likt sina talrika föregångare lade också denna
vådeld inom några timmar hela staden, såväl de gamla som de
nya husen, i aska. Kl. 6 på aftonen stodo nämligen kvar
endast den då ännu under byggnad varande nya ryska kyrkan
och klosterkyrkan, äfvensom några trä- och stenhus vid
Ringporten. Inalles 176 gårdar härjades af lågorna och borgerskapets
förluster uppskattades till mera än en half miljon rubel.
Men Katarinas regering bisprang skyndsamt staden.
Redan 10/7 1793 emanerade en allerhögsta ukas, hvarigenom
staden tilldelades ett räntefritt undsättningslån af 50,000 rubel
på 8 års tid. Af medlen skulle 12,400 rubel användas till
reparation af kronohusen, medan den öfriga summan 37,600
rubel skulle af guvernören »fördelas såsom lån emellan de af
branden lidande efter deras behof". Därjämte stadfästes u/s 1794
en ny stadsplan, som afsåg stadens återuppbyggande i ett vida
prydligare skiok än förut. Särskildt skulle — såsom vi strax
skola närmare beskrifva — den gamla Vallen med sina kyrkor,
sitt ståthållarpalats, sitt nya stadshus och sin nya »gostinnidvor"
(basar) blifva någonting utomordentligt.
I själfva staden blefvo de offentliga byggnaderna, som alla,
med undantag af klosterkyrkan, mer eller mindre skadats af
’) Det tillsattes en stads „architector", hos hvilken invånarne skulle, med
iakttagande af fastställda fasadritningår, låta förfärdiga planer öfver sina tillärnade
byggnader. Dessa planer egde magistraten skärskåda oeh stadfästa, hvarefter denna
stadfästelse skulle bekräftas af kommendanten eller krigsguvernören.
Byggnadsväsendet stod åter närmast under en rådmans uppsikt. — Tillstånd till afvikelse från
fasadritningama skulle genom civilguvernören ansökas hos ministern för inre
angelägenheterna (O. K:s handl:r).
’) Nu handlanden M. Schavoronkoffs, N:o 9 Kejsargatan.
1796 ir» brand.
Den nya
etads-planen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
