Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
karjaport8gatan. gråbrödraklostret. 515
några vördnadsvärda lämningar af ett af stadens äldsta
fornminnen, det gamla gråbrödraklostret. Begagnadt i slutet af
svenska tiden såsom kvarnhus, hade det gamla templet under 1706
års belägring — i anledning af en kvinnas dröm, att fienden
skulle förgöra hela staden, om icke detta Guds hus genast rengjordes
och gudstjänsterna åter flyttades dit — för sista gången användts
såsom kyrka. Under ryska tiden tjänade det såsom
proviantmagasin", och Henrik Dannenberg klagar 1738, att dess mur, af
hvilken en del redan rasat ned öfver hans källarhals, hotade
att störta in på hans stenhus. Borgmästar Reinecke utverkade 1741
byggnadens restituerande åt staden, under villkor att den skulle
demoleras och platsen upplåtas åt enskilda till bebyggande. Han
köpte sedan själf den gamla klostertomten af staden för 70 rubelx),
men på 1790-talet synes den innehafts af löjtnanten Joh. Fil.
Jænisch, som byggde det där befintliga stenhuset. På andra
sidan Gråmunkegatan innehades de båda mot hvarandra liggande
hörngårdama af medlemmar af familjen Thesleff. Den till
vänster hand — den förra Harriuska — hade ända sedan 1670-talet
tillhört bemälda släkt och kan således betraktas såsom den
Thes-leffska familjens stamgård. Nu innehades den af titulärrådet
Peter Vilhelm Thesleff. Gården till höger — nuvarande
Iva-noffskyska — tillhörde åter rådmau Johan Thesleffs änka och
synes, äfven den, dåförtiden hafva varit bebyggd med ett stenhus.
De yttersta gårdarna vid ändan af gatan, af hvilka den till höger
egdes först af handlanden Carl Joachim Sutthoff, sedan af
hofrådet Johan Laube och slutligen af konsuln Joh. Fredr.
Hackman, den till venster af hofrådet Otto Herm. von Rechenberg,
fingo hvardera år 1794—1796 nya stenhus och blefvo tio år senare
af egarne försålda till kronan till gymnasiihus2).
’) En del af klosterbyggnadema, eller åtminstone delar af deras gamla murar
st& ännu i dag som är kvar. Vi hafva tidigare, sid. 27, infört en bild af en’, ä
sagda tomt befintlig byggnad, hvars vägg i tiden utgjort det gamla
klosterefekto-riets vägg.
*) Emellan den gamla Thesleffska gärden och Rechenbergska fanns ännu en liten
tomt med ett trähus, som egdes af löjtnantskan Helena von Kuhlman, som köpt den
af kollegieassessor Zagel. — Såsom förut framhållits, torde det större gyranasiihuset,
d. v. s. den laube-Hackmanska gärden, på 1000-talet motsvarats af det Freseska
stenhuset vid Karjaporten. Emellertid måste detta äldre stenhus blifvit grundligen
förstördt af lågorna 1793, eftersom det heter, att ett nytt sådant byggdes 1794.
Det mindre gymnasiihusets tomt åter torde haft sin motsvarighet i den gamla
Kul-talatomten. Före Rechenberg hade den innehafts af Carl Wulffert, som köpt den
af handlanden Joh. Ignatius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
