Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
529
kyrkan. D& det var meningen att hela landstrafiken genom den
skulle komma till „det stora torget", flyttades både tullstuga
och skiltvakt dit från Karjaporten. På samma sätt fick den
svenska tidens Vallport, som vettat mot sjön, vika för den nya
Seidska porten, belägen midt på sydöstra vallsträckan bakom
den nya ryska kyrkan. Dessa portars mörka källarliknande
hvalf, där man möttes af skiltvaktens mönstrande blickar’),
voro ingalunda egnade att minska den känsla af beklämning, som
grep hvar och en som nalkades staden.
Men ännu fruktansvärdare presenterade sig fästningen på
Siikaniemisidan, hvilken förstad nu helt och hållet förändrats
till en liten fästning för sig. Vi hafva redan framhållit, huru
den svenska regeringen tidtals umgåtts med planer på den
viborgska fästningskomplexens förfullständigande genom att också
indraga Siikaniemi i de staden omfattande fortifikationsverken.
Men dessa planer, som icke realiserades under Vasatiden, föllo
i glömska under stormaktstiden, och vi hafva redan sett hvilka
fördelar ryssarne hade af fästningens ringa motståndskraft på
denna sidan, då de 1710 västerifrån riktade sitt anfall mot
densamma. Då Viborg nu från en svensk fästning blifvit en
rysk och främst kunde tänkas blifva utsatt- för angrepp just
från väster, var det naturligt att den ryska regeringen framför
allt skulle rikta sin uppmärksamhet på fästningens förstärkande
åt det hållet. Därmed var den fordom blomstrande förstaden
Siikaniemis *öde afgjordt; — den måste gifva plats för en
fästningsförstad.
Såsom förut är nämndt hade en stor del af förstaden under
belägringen uppgått i lågor. De flesta öfverblifna gårdarna togos
genast i besittning af ryssarne, som sannolikt behöllo dem för
de militära behofven. Endast en ringa del af husen på
Terva-niemi-udden förblefvo i privata personers, dock mest afskedade
ryska soldaters ego. 1730 införde därför borgmästar Reinecke
i sin s. k. »deduktion" en anhållan om de borgerskapet på
Siikaniemi frångångna tomternas återställande. Deduktioneu ledde
icke — såsom vi få se — till någon påföljd; utan det gick
fast hellre tvärt emot hvad med den åsyftades. Samtidigt som
’) Vakten vid portarna hade order att noga tillse att ingen främmande
passerade, utan .att först hafva aflämnat sitt pass 1 hufvudvakten. Denna vakt hölls
tidtals sä noga, att ej ens stadsinvånarne fingo passera genom portarna, om de ej
voro kända af vaktsoldaterna.
Siikanietui.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
