- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
562

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

290 ryska tiden.

i likhet med dessa på rådstugan endast „communicative med
magistraten" behandla ekonomi- och politisaker och alls icke
blanda sig i justitien, med undantag af att de borde gifva
behörig handräckning vid domarnas exekvering. I frågor, som
gemensamt behandlades, hade hvarderas mening lika vikt, och i
händelse af meningsskiljaktighet var afgörandet förbehållet
närmaste öfverinstans, d. v. s. efter 1736 justitiekollegiet. P&
kansliernas yrkande, att magistraten „in corpore" skulle inställa
sig hos dem för att rådgöra och emottaga befallningar, svarade
denna, att tvärtom guvernörerna borde, i händelse de ansågo
sådant nödigt, inställa sig vid dess sammanträden i och för
handläggning af de på dem gemensamt ankommande ärenderna ’). För
öfrigt hade magistraten, som nu i regel arbetade med half
personal, så mycket att göra, att den omöjligt hunne med
uppvaktningarna på kanslierna. Ty den företrädde i långa tider
bortåt både nprima" och „secunda instantia judicii" och därtill
jämväl tull- och accisrätt och var dessutom upptagen af en
tidsödande korrespondens med de många kanslierna.

Magistraten, hvilken — såsom sagdt — ensam skulle
fullgöra alla dessa funktioner och därjämte bjuda kanslierna spetsen
och försvara privilegierna, var i långa tider ytterst klent utrustad
för så stora uppgifter. Huru stadsstyrelsen under den första
uckupationstiden varit organiserad, är okändt. Men den totala
afsaknaden af alla rättsliga handlingar från denna tid synes
antyda, att någon borgerlig myndighet alls ej existerade.
Sannolikt var all makt i kommendantens händer. Först 1718
framträder magistraten åter, svag och stympad. 1721 synes den
åter begynt utöfva sitt administrativa och judiciella kall,
eftersom de första domböckerna då begynna.

Men huru olika var ej denna magistrat i jämförelse med
1600-talets mäktiga råd. Af de två borgmästarne fanns endast
en kvar — sedan kommersborgmästaren Åkerman, sannolikt af
brist på arbete i följd af handelns aftagande, hade afgått 1723.
Af de gamla rådsherrarna från svenska tiden, som ännu funnos
kvar, voro de flesta redan gamla och sjukliga och hade svårt
att försätta sig i de nya förhållandena. Borgmästaren Lippius
var försvagad af ålder och darrhändt, så att han ej mera mäk-

’) Den n/i 1744 emanerade frftn dirigerande .senaten en ukas, som förbjöd
kommendanterna att blanda sig i stadens inre angelägenheter.

Magistratens
svaghet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0590.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free