Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NYA MYNDIGHETERNAS VERKSAMHET OCH OENIGHET. 579
själfva folkförsamlingen, måste tredje gillet tillåtas utse tio
deputerade — såsom det hette — „wegen Unzulftnglichkeit der
Subjecta in den zwei ersteren Gilden" *).
Huru de nya myndigheterna och rätterna fungerade, därom
meddela handlingarna högst litet.
Stadsrådet höll, enligt beslut af 1794, sessioner hvarje
måndag. Detsamma tillkom i det närmaste samma funktioner som
våra dagars stadsfullmäktige. Det förvaltade stadens drätsel,
utanordnade de penningemedel stadskassören sedermera utbetalade,
hade högsta uppsikten öfver stadens skol- och byggnadsväsende,
välgörenhetsanstalter m. m., och representerade för öfrigt staden
i alla förekommande fall. Men vid dess sammanträden kunde
också de respektive „Wortführeru framlägga sina mandanters
önskningsmål och behof. Sålunda föreslog t. ex. „Wortführer" för
„Beisassena Waittinen 1790 i stadsrådet att bärarnes och
mätar-nes arvode skulle förhöjas, hvilket ock bifölls, o. s. v. —
Allmänna stadsrådet sammankallades endast vid särskilda tillfällen,
såsom t. ex. för vidtagande af nödiga åtgärder efter branden
1793, för afgifvande. af yttrande i frågor rörande stadens jord
o. 8. v. — I stadsmagistraten alternerade vanligen de två
borg-mästarne och fyra rådmännen månatligen. Trots sin
jämförelsevis underordnade ställning vågade den dock stundom sätta sig
upp emot själfva ståthållarskapsregeringen, såsom t. ex. då den
1792 företog sig att ändra dess utslag rörande köpmännens
åliggande att inom viss tid afskeda sådana bodbetjänter, som ej
kunde för stadsinvånare anses. Såsom domstol hade den en
medtäflare i samvetsrätten, som i civilsaker var en — såsom det
synes — tämligen anlitad förlikningsdomstol, hvarifrån målen
först, i händelse af parternas missnöje med dess utslag, gingo till
de ordinarie domstolarna. Det rådde icke alltid klarhet
rörande frågan, hvilka befogenheter de olika myndigheterna
egentligen hade, t. ex. stadsrådet och stadsmagistraten för så
vidt det gälde bevakandet af stadens privilegier och
rättigheter; stadsrådet och allmänna försorgskollegiet, såvida det
gällde vården om stadens skolor och välgörenhetsanstalter. I
anledning häraf uppstod icke sällan kollisioner emellan de resp.
myndigheterna. Den förlängda instansgången och de många
’) Dock torde dessa tio sedan icke fått vara med om andra val än det af en
ledamot till muntliga rätten.
De nya
myndigheternas
verksamhet och
inbSrdes
oenighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
