Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
582
RYSKA TIDEN.
Europæus, som var stadens sista borgmästare under ryska
tiden.
Så hade man åter sin gamla magistrat med en borgmästare
och fyra rådmän, af hvilka nu två skulle vara „litterata" och två
„politie", och hvilka sig emellan fördelade göromålen såsom
„ kassa- och inkvarterings-", „bj’ggnads-", „politie-" och
„brand-rådmän". Vid magistraten fungerade åter som förr,
stadssekreteraren, nu därjämte notarius publicus och translator, och under
densamma sorterade stadskassören, stadsfogden och officialen.
Äfven ansåg man sig hafva råd att hålla fullständigare
kanslipersonal än förr. Där fanns en protokollist, en registrator, en
aktuarie, en kanslist och ett par kopister. Till öfverforum fick
magistraten åter justitiekollegiet och till underdomstol
kämners-rätten. Allt var — i detta afseende — såsom om ståthållartiden alls
ej existerat. Endast polisväsendet bar i viss mån spår af det
nyss afskaffade polisamtet, i det hvarje stadskvarter hade sin
skilda „pristaf", hvardera med ett biträde. De utförde i vissa fall
magistratens uppdrag i polisangelägenheter, men stodo eljest
under kommendanten såsom chef för polisen och tillsattes af honom.
Det enda man ännu önskade var stadsstyrelsens
kompletterande med en andra borgmästare, så att justitien och politien
helt och hållet kunnat åtskiljas. Ja — man hade ock lust att
återupplifva 1780-talets stadsråd, som skulle befria magistraten från
hela ekonomin och förvaltningen. Men dessa planer strandade
därpå, att regeringen tillsatt en kommission, som skulle utarbeta
plan för en ny organisation af hela guvernementet. En
förändring af stadens styrelse för en så kort tid ansågs
därför onödig och det framställda förslaget förkastades af
senaten 1803.
Så var man 1812 i afseende å stadens styrelse ännu icke
fullt hunnen till det mål, till hvilket man under hela perioden
sträfvat.
Orsaken till magistratens ringa anseende och framgång
berodde särdeles under periodens tidigare skede i väsentlig mån på
dess inblandning i borgerskapets inre strider, hvilka helt och
hållet hotade upplösa all ordning i staden. Nu såsom under
1600-talet härrörde dessa strider ej så mycket af
nationalitetsförhållandena, som af andra dels politiska dels sociala orsaker.
Innan vi dock gå att skildra dessa borgerliga fejder, skola vi
kasta en hastig blick på de nationella elementernas ställning i
Borgerskapet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
