Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STADENS JORDEGOFÖRHÅLLANDEN.
645
Huhtiala, Talikkala, Kangasranta, Räikkölä, Roppa ooh Uskiniemi,
belägna på hvardera sidan om S:t Petersburgska vägen emellan
Papula och Vitsataipale vikarna, äfvensom längre bort tvenne
hemman i Storpero samt tvenne öden i Ylisomes — inalles 6 7/24
mantal om 77 rubel 9 */4 kopeks jordeboksränta. Dessa marker,
särdeles de närmast staden belägna, tillförsäkrade densamma ännu
ett godt mulbete.
Men nu beröfvades staden utan vidare äfven deuna sista
återstod af sina stora donationer. Söder om S:t Petersburgska
vägen sträckte sig sedan 1719 den Alabardeoffska donationen
ända till Böda brunn och glacisen, lämnande intet på det hållet
öfrigt för staden. Havis, ja t. o. m. Pantsarlaks räknades
också till denna donation, ehuru ryska militärverket, snart tog
det mesta af sistnämnda platser i besittning för sina kaserner,
lasarett, tegelbruk och kryddgårdar 1). Landsträckan norr om
S:t Petersburgska vägen, emellan denna och Papula viken,
förklarades åter vara höga kronan tillhörig.
Väster om staden hade Slottsholmen — såsom tidigare
blifvit framhållet — väl aldrig, vare sig i sin helhet eller ens till
någon del, blifvit staden tillerkänd. Men staden hade dock fått
uppbära tomtören i den därbelägna förstaden Siikaniemi
äfvensom afgifter af de på Tervaniemi udde och stranden gentemot
slottet anlagda bodarna. Dessa platser hade ock stått under
magistratens jurisdiktion och därför redan under svenska tiden
blifvit betraktade sånär såsom en del af stadsområdet. Nu blef
hela holmen, som för resten låg öde efter kriget, anslagen till
taffelgods åt kommendanterna, hvarjämte Siikaniemi — såsom vi
redan nämnt — utan vidare lades under fortifikationen och
förvandlades till fästningen Kron S:t Änne.
Med få ord, staden egde ej en tum kvar af den mark den
fordom innehaft eller fått disponera. Borgarne måste för dyra
penningar lega mulbete för sin boskap på de marker, som förut
tillhört staden. Förgäfves supplicerade Reinecke i sin 8. k.
deduktion 1731 om godsens restitution eller åtminstone vederlag
för desamma. Det förblef därvid ända till 1738 års brand.
Efter denna händelse, då också Vallen, i likhet med Siikaniemi
frångått staden, blef det en trängande nödvändighet att gifva
borgerskapet åtminstone så mycken jord, som de hemlösa behöfde
») J. C. 1185 och 2385.
Staden beröfvad
aU jord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
