Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LADOSKA FATTIGHUSET.
673
uppförandet af ett efter den tidens förhållanden stort tvåvånings
stenhus, som 1789 redan stod under tak. Dock öppnades
anstalten icke förr än 5/i 1792 *). Till en början anmälde sig
dock endast en fattig, „der alte Peruquier Voigt", men det
räckte ej länge, innan anstalten räknade fullt antal, 12, interner.
Med räntorna af det återstående kapitalet 15,000 rubel, skulle
sedan anstaltens årliga underhåll bekostas, men då dessa ej alltid
förslogo, åtog sig donators son Henrik Vilh. Lädo, som lifligt
intresserade sig för sin faders skapelse, att ur egna medel fylla
hvad som möjligen kunde brista.
Sålunda hade staden genom enskildt initiativ bekommit en
tidens fordringar motsvarande fattigvårdsanstalt, som utgjorde en
verklig heder för densamma.
Likasom fattigväsendet befann sig ock sjukvården länge i
lägervall. I långa tider fanns det hvarken stadskirurg eller
„landtfysikus", ej heller någon apotekare. Både staden och kronan
drogo sig för de kostnader återställandet af dessa redan under
svenska tiden existerande tjänster skulle medfört. Man kom
nödtorftigt till rätta med regementsläkarne och fältapoteken.
1729 ansökte väl regementsfältskären Christ. Anton
Ruge-röd stadskirurgsysslan, men magistraten, som ej synes vågat
afgöra saken ensam, hänsköt den till borgerskapet, som ej var
hugadt att påtaga sig nya kostnader — och Rugeröd fick
förblifva vid regementet. Väl föreslog Reinecke, storslagen i allt,
i sin bekanta deduktion 1731 antagandet af en „stadsmedikusa
med 100 rubel i lön, men projektet föll med deduktionen. Det
enda man omsider kom sig till var, att man efter upprepade
förslag af Engelhardt 1766 och Kaschkin 1779 sistnämnda år
antog en ackuschörska i stadens tjänst.
") Detta berodde väl därpft att byggnaden under kriget 1789—90 varit upplåten
för militärens behof. Den innehöll förutom rum för föreståndaren och ekonomen, 3
rum i öfra våningen för 6 kvinliga, och lika många rum i nedra våningen för samma
ant&l manliga fattighjon. Hjonen skulle förses förutom med fritt husrum, ljus,
värme och betjäning äfven med nödigt underhåll och beklädnad.
Underhållskostnaderna stego till en början till 800 à 900 rubel årligen, men nådde slutligen till
1,600 rubel. — Enligt 1785 års icke stadfästade förslag har i anstalten öfver
hufvud intagits endast medlemmar af handels- och handtverksståndet. Enligt 5:te
punkten i nyssnämnda förslag — den enda punkt i förslaget, som vann godkännande
— öfverlämnades förvaltningen af anstalten åt en direktion, bestående af en medlem
af magistraten såsom president, en descendent af stiftaren, en dito af
testaments-exekutoni (Jænisch) och tvenne af magistraten bland borgerskapet utsedde
medlemmar.
Hälsovården.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
