Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOLAN UNDER STÅTHÅLLAR8KAPSTIDEN.
693
land, hvilka för de dåliga lönerna vid första tillfälle åter sökte
sig på andra banor. Löneförhöjning begärdes 1754 men
af-slogs af dirigerande senaten och skolan fick trassla sig fram
med nya och ständigt nya lärare. Följden häraf blef att
eleverna, som aldrig hunno komma in i en lärares sätt och metod,
innan de fingo att göra med en annan, validicerade läroverket
„med förvirrade begrepp i alla sina ämnen" och, i följd af de
dåliga grunder de fått, återvände från universitetet „med lika
toma hufvuden, som de dit kommit"1). Nya suppliker om
skol-statens förbättrande och skolans förändrande till ett
gymnasium 1784 afslogos och de flesta lärarne togo afsked. En sökte
sig till klockställare, en annan till privatinformator — hvilka
tjänster då för tiden aflönades vida bättre än pedagogsysslan —
en tredje, som hade några besparingar, vågade t. o. m. aspirera
på ett pastorat, „ty" — skref en af dem till Porthan —
»klingande meriter äro hos oss långt viktigare än skolmeriter". Det
var naturligt, att statsläroverket under sådana förhållanden ej
skulle skörda synnerliga lagrar. Men i alla händelser torde dess
slutliga öde väckt ringa belåtenhet i staden.
Ståthållarskapsregeringen, originell i allt, införde nämligen
också ett splitternytt skolsystem — tyvärr till föga båtnad för
orten. I sin ifver att lyckliggöra sitt omätliga rike och
uniformera allt tog kejsarinnan ingen hänsyn till att det i vissa
städer, såsom i Viborg, af gammalt fanns inrättningar, som för
tillfället voro lämpligare för landets utveckling, än de teoretiskt
hop-konstruerade nyheterna, som nu öfverallt skulle införas. Staden
förlorade sin katedralskola och i hela länet fanns det ingen
högre läroanstalt mer. Viborg hugnades såsom guvemementsstad
nu med en högre- och en lägre „ folkskola", af hvilka den förra,
som ock kallades „normal- eller hufvudskola", hade fyra klasser 2).
Där lärdes förutom de vanliga ämnena: läsning, skrifning, räk-
’) J. C. 736. — I svenska tiden utgjorde gymnasii- och skollärarnas lönestat,
beräknad i ryskt mynt, 1,518 rubel jämte fria kvarter. Ryska tidens skolstat åter
lydde på endast 710 rubel, hvaraf för rektorn 120, konrektorn 100, språkmästaren 150,
subrektorn 80, subkonrektorn 72, kollegan 64, skrif- och räknemästaren 48.
reparationspenningar 51 och pedagogen i Kexholm 25 rubel. 1754 anhöllo lärarne att
deras stat skulle ökas till 1,250 rubel.
’) Öfverinseendet öfver skolorna var i öfrigt fördeladt emellan olika instanser,
hvilkas antal ingalunda var mindre än de världsliga myndigheternas öfver hufvud.
Det Viborgska skolväsendet underställdes främst en i S:t Petersburg befintlig skol-
Skolan under
stJlthàUarakaps-
tiden.
»Normalskolan"
1788-1804.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
