Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"C 704
RYSKA TIDEN.
Men mot slutet af perioden förmärkes tydligen ett
tilltagande intresse för läsning bland allmänheten.
Upplysningstide-hvarfvets vittra anda gjorde sig omsider, trots allt, gällande
också i Viborg. En och annan enskild person nedlade redan
betydliga summor på böcker. Så finna vi t. ex. af konsuln Joh.
Fredr. Hackmans till våra dagar bevarade affärs- och
hushållsböcker, att en af hans största utgiftsposter var den för inköp af
litteratur. Äfven kretsläkaren Jænisch skall hafva samlat sig
ett stort bibliotek. Under ståthållarskapstiden prenumererades af
kollegierna på tidningar från S:t Petersburg, hvarjämte staden höll
sig med sådana från Hamburg. Ja — under periodens sista tid
uppstodo t. o. m. allmänna bibliotek i staden. Redan 1785 fanns
där ett af sekreteraren 0. T. Dahlgren från S:t Petersburg
inrättadt och af assessorn Joh. Nordberg omhänderhaft, men följande
år upplöst lånebibliotek af circa 500 volymer, bland hvilka
funnos skrifter af Lessing, Wieland och Göthe äfvensom Dantes
„Inferno" på tyska. 1804 inrättade gymnasiiläraren Täppe med
insamlade bidrag ett bibliotek af tyska böcker, som utlånades bland
delegarne. Detta till en början privata företag, som ursprungligen
endast afsett att förskaffa några förmögna och bildade lektyr,
förvandlades efter några år, 1808, på stiftarens förslag till ett
offentligt stadsbibliotek ’), i det delegarne afstodo från rättigheten att
återfå böckerna och nöjde sig blott med att få sina lån för
billigare än andra abonnenter. Stadens styrelse erbjöd kostnadsfritt
rum åt inrättningen, hvars första bibliotekarie blef grundläggaren
Täppe († 1810). Äfven gymnasiibiblioteket var öppet för den
litterärt intresserade allmänheten och fick såsom sådant emottaga
gåfvor af enskilda personer, såsom af baron Nicolaij, Rüdinger m. fi.
Men om man ock i Viborg under ryska tiden lefde i
betryck och mörker, kunde man, som sagdt, icke undgå att påverkas af
den stora kulturströmning, som kännetecknade upplysningens
tidehvarf, särdeles senare hälften af 1700-talet. På tusende vägar
trängde sig dess inflytelser, trots reseförbud och censur, fram till
Viborg och åstadkommo där samma revolution i seder, bruk och
åskådningssätt som annorstädes i Europa. Den stora metropolens
närhet och stadens i alla händelser lifliga handelsförbindelser
med utlandet höll den au courant med tidens idéströmningar.
I stället för 1600-talets kärfva seder ocli okruserliga språk
trädde så småningom sirlighet och förfining i låter och tal. I
’) Biblioteket styrdes och förvaltades af vissa personer, som af alla delegare
pft allmän sammankomst därtill utsågos. – Om bibi. 1785 ineddel. af mag. Dahl.
Enskilda och
allmünna
bibliotek.
Seder och bruk.
Hemmen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
