Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DRÄKT. HUSGERÅD. LIFVET I HEMMEN.
707
också handskar och solfjädrar, de sistnämnda ofta verkliga
konstverk, utförda i rokokotidens smakfullaste mönster.
öfver hufvud beskylldes den tidens viborgare för att i
afseende å sin klädedräkt mycket skatta åt den ryska smaken.
^Klädedräkten här i Viborg är nog lik den ryska" säger
Hulphers 1760; och han tillägger att „ frun timren draga nog tyg
uti sina långa koftor och nattrockar, dock kommer
hufvudbo-naden mycket nära den tyska". Äfven pastorn Abel Burja, som
1780 besökte staden, anmärker om borgerskapets benägenhet att
bl. a. med sina broderade västar efterhärma storstadens moder.
Lifvet i hemmen hade — såsom redan antydts — blifvit
gladare och framför allt mera förfinadt än förut. Täta visiter
gjordes hos grannarna, hvarvid punschen utgjorde den förnämsta
trakteringen. Punschskålen och punschskeden voro, att döma af
i behåll varande inventarielängder, viktiga pjeser i 1700-talets
hem. Också te och kaffe bjödos redan allmänt åt gästerna vid
deras besök i familjen 1). Vid dessa visiter förekommo ej mera
1600-talets bullrande nöjen. Man konverserade taktfullt och
ofta spirituellt öfver olika spörsmål. Alla voro välkomna som
hördo till familjens umgängeskrets. Ja, det synes såsom om
det i några hus varit sed att vissa aftnar i veckan hafva s. k.
mottagningar, då familjens vänner och bekanta utan särskild
inbjudning samlades för att passera kvällen under gladt samspråk.
I synnerhet ansågs uppmärksamhet gentemot främlingar
såsom en bjudande plikt. Då Hulphers 1760 besökte Viborg, var
han upprepade gånger inviterad till de viborgska familjerna,
särskildt Lados. Och när han åtföljd af Kristian Lädo reste
därifrån, beledsagades han ända till Hietala af ett stort sällskap
stadsbor — åkande i tolf vagnar och fyra karrioler. „Där måste
vi dröja" — berättar han — „till kl. 10, innan alla åtskildes.
Emellertid vankades här som i staden kaffe, punsch och annor
välfägnad. Många af de unga handlande, såsom Sutthoff, Jænisch,
Alfthan, Weckrooth, Alopæus, häradshöfding Carpén etc., som
gjort oss följe, höllo sig roliga och kastade en myckenhet raketer".
Slutligen kom afskedets stund. „När alla vagnar kommit i gång,
gåfvo vi två skott ur våra pistoler och skildes så ur detta roliga
’) I den tidiga och snabba spridningen af den förstnämnda drycken hafva vi
måhända att spåra ett inflytande af det ryska bruket. Hvad däremot kaffet
beträffar, har man påstått att det var emigranterna från Nyen, som föret lärde
vibor-garne att njuta denna dryck. Då emellertid socker ännu var tämligen dyrt, druckos
ofta kaffe och te med honung.
Lifvet i
hemmen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
