Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLUBBARNA. 713
tid vunnit insteg, angåfve den goda tonen. Men många af
stadens egna män stodo ingalunda i afseende å bildning eller
rikedom efter dessa representanter från den stora världen. För att
kunna bilda oss en föreställning om det dåtida borgerskapets
elit behöfva vi blott anföra några namn sådana som Andreas
Jænisch, borgmästaren, hvilken representerat staden såväl i Moskva
som S:t Petersburg, Johan Henrik Lädo, stadsöfverhufvudet och
världsmannen par excellence, Henrik Dannenberg,
kriminaltribu-nalsledamoten, hvilken slutade såsom viceguvernör, Peter Vilhelm
Thesleff, främsta medlemmen i den första uppsättningen af
stadsrådet under ståthållarskapet o. s. v. I ett samhälle, hvars
upplysta medlemmar för visso stodo på höjden af sin tids bildning,
beaktades med intresse hvarje företeelse af kulturlifvet sådant
det gestaltat sig i syfte att förädla det samhälleliga lifvet inom
och utom hemmet. Sålunda fick ock, efter stora världens
föredöme, societetslifvet utom hemmet med sina mer eller mindre
offentliga föreningar och nöjen en större betydelse än det
någonsin förut haft uti Viborg. Redan 1781 säger Stupischin: „nach
dem löblichen Beispiele anderer gesitteten Völker haben auch
die hiesigen Stadt-Einwohner schön seit einigen Jahrén Theil an
öffentlichen Lustbarkeiten genommen", och han tillägger: ndass
diese mit gehöriger Einschränkung zur Ermunterang und Nützen
des Publici gereichen, wird niemand bestreiten können". Och
Abel Burja, som året förut besökte Viborg, berättar att man där
hade både klubbar och baler, konserter och maskerader, alldeles
såsom i S:t Petersburg — något, som han också anför såsom
ett bevis på viborgarnes benägenhet att härma storstadens lyx.
På 1600-talet hade stadskällaren varit det enda ställe, hvarest
man i Viborg kunde sammanträffa för att tillbringa en ledig
stund tillsammans med sina vänner och meningsfränder. Man
hade i brist på bättre funnit sig i de olägenheter det
bullersamma lifvet på en restauration alltid måste medföra. Men på
1700-talet började personer med gemensamma intressen samlas i
slutna cirklar och under iakttagande af vissa regler antingen hos
hvarandra eller ock i reserverade lokaler på offentliga ställen.
Man bildade också konversations- och andra klubbar, i hvilka
man, säkerställd för hvarje obehörig inblandning, kunde med
likasinnade utbyta tankar och åsikter. Huru dessa klubbar,
af hvilka det synes funnits olika slag, voro organiserade, känna
vi dock icke närmare. Men att man i afseende å dera iakttog
Klnkbartia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
