Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STADENS ALLMÄNNA TILLSTÅND. RYSKA SEDERNAS INFLYTANDE. 723
kortare strået i sin täflan med oprivilegierade och icke stadens
rätt underkastade arbetare. För den lägre befolkningen, som
förgäfves väntade på att staden, privilegierna likmätigt, skulle
återfå sin jord, ställde sig lifsvillkoren myeket ogynnsammare än
förut, enär den ej mera med samma fördel kunde hålla sig med
häst och ko. Den egentliga stadsbefolkningen var, ehuru spridd
öfver en större areal än under svenska tiden, mindre till
nume-rären än då. Tryckt af en oproportionerlig inkvarteringsbörda
och under en del af perioden dessutom tvungen att underhålla
en dess förhållanden föga motsvarande administration, kämpade
staden därjämte merendels med ekonomiska svårigheter. Detta
åter verkade, att den kommunala fattig- och hälsovården icke
kunde på ett tidens fordringar motsvarande sätt tillgodoses,
hvilket dock hade varit så mycket nödvändigare, som de i detta
afseende förefintliga offentliga inrättningarna lämnade åtskilligt
öfrigt att önska. Och hvad den andliga odlingen beträffar, hade
den, under största delen af perioden, rönt föga uppmuntran af
de maktegande, tills likväl skolan, efter att dessförinnan ha varit
ett experimentalfält för en mindre lyckad organisation, omsider
kom att förete den kanhända ljusaste bild tiden hade att
uppvisa. Vi vilja ej här mera tala om kulturlifvets utveckling i
enlighet med tidens »upplysning", hvars mäktiga återsken i den
muromgärdade staden hvarken af censur eller studieförbud
kunnat dämpas.
Men det var icke nog med att den utveckling, som kunnat1
grundas på de gamla privilegierna, om dessa verkligen vunnit
laga kraft, blifvit hämmad. Där trängde sig ock in många för
den på dessa privilegier grundade rättsåskådningen främmande
bruk och åsikter, som ytterligare bidrogo till att förvirra det
allmänna rättsmedvetandet. Man hade väl den svenska lagen,
men man hade ock den ryska ukasen, som gjorde anspråk på
att gälla som lag. Magistraten försökte väl att häfda de
fäderneärfda lagarnas helgd och att skydda rättsbruken för
främmande tillsatser. Men det stod icke alltid i dess makt att
afvärja det onda. Vi erinra för exemplets skull blott om följande
händelse. Guvernementsregeringen hade år 1799 insändt till
magistraten »till efterlefnad" en öfverhetlig ukas, som förordnade
att tjufvar, hvilka stulit till ett värde af 20 rubel eller
däröfver, skulle straffas med »pletsch", hvarpå de duglige skulle
enrolleras till rekryter, de odugliga däremot sändas till kolonierna
i Sibirien. Men magistraten, som fann att den allerhögsta ukasen
inträngandet af
ryska bruk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
