Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAMLA FINLAND ÅTERFÖRENAS MED DET ÖFRIGA FINLAND. 731
segrar. Redan länge hade hvarje uppmärksam betraktare
frapperats af den himmelsvida skillnad, som rådde i alla förhållanden
väster och öster om Kymmeneälf vare sig det sedan gällde stad
eller landsbygd. På den ena sidan var landet lyckligt och
blomstrande, på den andra ända till eländighet uselt och utsuget.
Det var klart, att den 1710 och 1743 från moderlandet lösryckta
lemmen led under den främmande och för dess lifsvillkor alldeles
olämpliga behandling, för hvilken den under dess förening med
Ryssland blifvit utsatt. Uppmärksamheten riktades därför, ju
längre det led, allt intensivare på frågan om afhjälpandet af
dessa missförhållanden, som hotade att inom kort förvandla hela
provinsen till en ödemark. Anjalamännen, som drömde om en
särskild finsk stat under rysk öfverhöghet, tänkte sig alltid
Viborg återgifvet åt moderlandet. Kejsar Alexander, som till en
början trodde, att. länets tillstånd möjligen kunde förbättras
genom en närmare anslutning till Ryssland och därför 1802
tillsatt en kommitté under Emines ledning för att taga denna fråga
under öfvervägande, hade knappt eröfrat det öfriga Finland,
innan också han insåg, att enda sättet att upphjälpa Viborgs län
ur dess ruin var dess återförenande med moderlandet.
I hvilken mån särskildt invånarne i Viborgs stad medverkat
till att hos höga vederbörande och främst hos kejsar Alexander
rikta uppmärksamheten på en sådan lösning af frågan, känna
vi ej. Det enda vi veta är, att stadens magistrat och
borgerskap under ett helt århundrade, under de mest ogynnsamma
förhållanden med aldrig förminskad ihärdighet kämpat för
bibehållandet af de institutioner och lagar, som de vid skilsmässan
1710 medfört såsom ett arf från det gemensamma
fäderneslandet — låt vara att olika synpunkter beträffande sättet gjort sig
gällande och tidtals ledt till svåra medborgerliga konflikter. Tack
vare denna invånarnes seghet fanns där ännu en god del af den
gamla grunden kvar, om ock en del rasat och lämnat plats för
främmande tillsatser; och vi kunna förvisso antaga, att om också
en del af den i Viborg år 1809 lefvande generationen redan så
vuxit in i de nya förhållandena, att tanken på en återförening
föreföll densamma mindre tilltalande, där dock icke heller
saknades personer, hos hvilka Finlands nyss timade eröfring väckte
hoppet om en möjlig räddning genom de gamla bandens
återknytande. Säkert är att det just var en i Viborg född man,
hvilken där tillbragt en god del af sin tidigare ålder, som var
en af de främsta förkämparne för den nya idén, nämligen David
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
