Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTKAST TILL EN TOMTBOK. SVARTMUNKEGATAN. 753
gymnasiihusen, hvilka efter det nya gymnasiihusets färdigblifvande
öfvergingo fran kronan till staden, uppläts det mindre till tele
grafkontor, medan det större senare försâldes ät kommerserádet
Jakovleff, hvilken sâsom nyss nämndes afven inköpte den bredvid
detsamma belägna Thesleŕfska garden. Pâ, andra. sidan Svart
munkegatan läg slutligen, invid Runda tornet, löjtnanten Johan
Filip Jœnisoh’ gárd 1)‚ som sedan egdes af titulärrädet Andreas
Thesleff, hvilken efter branden 1817 inredde byggnaden med
moderna lokaler, försedda med „engelskt kök“ m. m. Därbortom
syntes gamla Langellska garden, som under perioden särskilda
gänger ombytte egare 2).
Af de tvä, vid Svartmunkegatan emellan större gymnasii
huset och den Sapetoffska garden belägna gàrdarna inlöstes den
ena 3) vid periodens slut af Nordiska aktiebanken, som dar först
öppnade sin rörelse, medan den andra 4) omsìder öfvergick i doktor
Palmbergs ego.
Katarina- och Karjaportsgatorna voro stadens hufvudgator.
Dock hade den förra redan under 1700-talet afgjordt vunnit
försteget framom den senate, som i äldre tider utgjort Viborgs
stora pulsäder. Vid Katarinagatan lago nu de fiesta handelsbo
darne.; där râdde den lifligaste rörelsen. Men afven de at sidan
belágna Vakttorns- och Häkansports- eller Kejsargatorna, som
ännu pá 1600-talet varit obetydliga. och strukit genom kvarter,
hvilka för det mesta bebotts af handtverkare, formän ooh annat
fattigt folk, hade smäningom _ särdeles under senare hälften af
1700-talet, sedan formännen och arbetarne efter 1738 ârs brand
tvungits att Нута till förstäderna _ stigit í vikt och betydelse.
De flesta invid dem belägna gärdarna hade öfvergâtt i tjänste
mäns och andra stàndspersoners ego. Det torde darför vara af
intresse att äfven taga dessa trakter i närmare skärskädande. Vi
skola därför, börjande frân strandsidan, taga oss en hastig promenad
’) 1817 löjtn. Joh. Fil. Jamisch: 1822 guvernementssekreberaren Andreas Thee
leff; 1840 dzo; 1850 d:o; 1860 dzo; 1875 titulärrädinnan Thesleffs arfvingar.
‘) Egare: 1822 statsrâdinnan E’is. Langell; 1834 handl.Henr. Heitman; 1840
grefve Stewen-Steinheîl; 1850 grcfvinnan StewenSteinheil; 1860 dzo; 1875 änkefru
Charl. Ziedbäck.
’) Egare: 1822 handl.änkan Marg. Backman; 1834 kollegicassœsor Lars Kuhl
ström; 1840 statsrädet Dannenbergs arfvingar; 1850 grosshandlaränkan Kat. Tschu
по“; 1860 bankokommissarien G. F. Gn’penberg; 1875 Nordiska aktiebanken.
‘) Едите: 1822 konsulinnan Hackman; 1834 handl. Fredr. Hackman; 1840
dzo; 1850 major Anton Jœnisch; 1860 d:o; 1875 doktor Alb. Palmbcrg.
Svartmunke
‚дани.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
