Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7т2 ÄTERFÖRENINGENS тш.
l-`âîst|1iugsor’l
ningen.
förklaras genom följande omständigheter. För det första hade
strax efter ryska tidens utgäng i anledning af militärens minsk
ning en mängd smâ, ofta af en enda person bebodda s. k. „sol
datgârdar“ försvunnit i förstäderna, sâ att totalantalet gärdar
redan 1821 _ hvilket âr den första mantalslängden uppgjordes
efter länets âterförening - nейgäт: till 562, utom ett femtiotal
af kronan och offentliga. inrättningar disponerade hus. För det
andra byggdes gârdarna under 1800-talet vida större än förut,
sâ att de ocksâ inrymde mycket mera folk. Dâ man pâ tal om
1600- och 1700-talen ej kan beräkna mera än 5, högst 6 per
soner i medeltal pâ en gârd, gaf 1870 ârs faktiska folkräkning
ett medeltal af 18 â. 19 personer per gärd. Och för det tredje
hade ännu vid 1860-talets ingäng alla de pâ Tervanielni raserade
gärdarna icke hunnit ersättas med nya â andra hâll.
Men utom att gârdarnas untal ännu var ungefär detsamma,
som det varit under ryska tiden, hade staden ocksâ eljes under
gätt jämförelsevis fâ förändringar i afseende â sitt yttre. Huf
vuddelen af staden, centrum för dess kommersiella lif, stod fort
farande omspunnen af sin granitgördel utan möjlighet att utvidga
sig ät nägot hâll. Pâ ett afstând af 150 famnar frân murarna
antalet af samtliga „bebodda tomter“, hvarmed vä1 bör förstâs gârdar, till 726, af
hvilka doek 42 efter 1793 ârs brand stodo öde. Antalet inväliare fixeras samtidigt
till 2,893. De flеsы giìrdar mâste säledes ünnu pâ 1600- och 1700-talen varit myc
ket smíì. Vi hafva ocksä funnit att t. ex. i staden pâ 1600-talet fanns en gärd,
seni ei räknade mer än 30 alnar i längd längs gatan och 32 à 35 alnar pä bredden.
Аr 1800 flunios i S:t Petersburgska förstaden en mängd gârdar, hvilka.– areal varie
rade emellan 12 och 25 kvadratfamnar. Äfven i Viborgska förstaden, där doek
tomterna i regel voro större, funnos flvга gärdar af endast 25 kvadratfamnars areal.
Gärdarna bestodo säledes däförtiden ofta af en cnda liten stuga, likt bondtorpen pai
landet i vâra dagar. Enligt 1821 ârs mantalslängd hade gârdarnas anta] - säsom
ofvan framhölls _ plötsligt веdут till 562 oberäknadt de publika inrättningarnas.
Dâ en sâ stark redueering under en sä kort tid naturligtvis ei kunde nteslutande
bero därpâ, att gärdarna öfver hufvud började byggas större än förut, torde den
knappt kunna annorlunda förklaras än genom försvinnandet af en mängd smä gär
dar, som i förstäderna innehafts af afskedade soldater, invalider eller soldatänkor,
hvilka för det mеща ensamma bott i sins. stugor, d. v. s. gärdar. Detta förhällande
Мvг mäste otvifvelaktigt ställas i samband med den minskning den i Viborg statio
nerade militärstyrkan efter Finlands eröfring undergick. Ár 1800 fпппos i S:t Ре
tersburgska förstaden 104 och Viborgska 46 sädana „s0ldatgârdar“,- 1821 var antalet
endast resp. 46 och 23. S«iledes en minskning af 81 gärdar inom 20 är pâ dessa
tvâ förstäder. För Tervaniemi och Beckbruket saknas tyvärr denna fräga belysande
handlingar, men vi kunna antaga att oeksä beträffande dem en liknande reducering
egt rum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
