Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADSVERKSAMHETEN. DET UNDERJORDISKA VIBORG. 779
Här kunna vi icke underlåta att, förrän vi lämna vår topo
grafiska öfverblick af det ”gamla Viborg“, framhålla hurusom
man, medan man var sysselsatt med att nybygga staden i mo
dern stil, nästan vid hvarje steg fick en påminnelse om det Vi
borg, som varit och som under sekler och generationer utgjort
föremålet för sina inbyggares hängifna arbete. Medan den nya
tidens stenhus reste sig i höjden, liksom öfverskuggande sina.
anspråkslösa föregångare från stadens äldre epoker, öppnade sig
det underjordiska Viborg, vittnande i ett stumt och hemlighetsfullt
språk om forntidens verk och gerningar. Redan ”ungefär 1840
hände det - skrifver Reinholm i sina anteckningar _ vid någon
gräfning å Nedra gatan, att arbetarne med hvad de hade ned
föllo. Ett tomrum under gatan upptäcktes och detta var en un
derjordisk gång, hvilken arbetarne följde ett stycke väg i rikt
ning åt öster eller nordost, d. v. s. åt Petersburgska sidan. Nå
gon dörr, som man ej vidare vågade öppna, mötte då. Sägnen
gick att den underjordiska gången skulle ledt till slottet“1).
1855 åter, då en del af den gamla muren som bestryker Híekka
brädgård nedrefs, stötte arbetarne likaså på en hvälfd gång, ifrån
hvilken några stentrappsteg ledde nedåt i ’riktning mot slottet,
hvadan också denna gång antogs hafva någon gemenskap med
den gamla underjordiska gången, som i forna tider skulle för
enat staden och slottet. I en af hvalfgången bildad vinkel fanns
en nisch, i hvilken påträffades delar af ett människoskelett och
särskilda andra. föremål 2). Senare fann man vid grundgräfningar
i olika delar af staden, vid societetshuset, vid nya gymnasiihuset,
på Alfthanska gården och påI flera andra ställen, djupt un
der den dåvarande jordytan förmultnade stockar, tegelstensgrus
och andra lämningar, vittnande om huru marken under seklernas
lopp höjt sig inom den bebodda delen af staden. Huru lågt de
l) Lagus. Ur Viborgs historia. Första delen, XII. - Äfven i senare tider
har man stött på denna gång, som kunde följas från Grâmunkegatan till trakten af
porten till nuv. Ekströmska gården, där man stötte på en järndörr. Ingeniören
Pacius, som dä ledde arbetet, uppgaf att den var så hög att en människa väl kunde
gå i den.
‘) Lag-us. Ur Viborgs historia. Första delen, XI-XIL -— Troligen utgjorde
hvalfvet lämning af en någon gammal kasematt, eftersom en skottglugg fanns anbragt
i en af dess väggar. Äfven i fästningsmuren i närheten af Åbobro påträffades, då
denna del af fästningen 1840 ombyggdes under öfverste Kuhlmans ledning, skelettet
af en människa.
Det underjor
diska Viborg.
50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
