Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STADENS RANG ОСН VAPEN. 783
Här må ock nämnas, att äfven de ryska myndigheterna på
orten, främst kommendanterna 1), af hvilka. flera trädde i nåra
beröring med det viborgska samhället, i allmänhet gjorde sig
kända för humanitet och tillmötesgående gentemot stadens in
tressen. I likhet med dem gjorde sig ock en och annan af de
andra ryska funktionärerna förtjänta af stadshornas tacksamhet.
Så t. ex. artilleriöfversten Sasse, åt hvilken vid hans afflyttning
från orten 1824 beslöts en 7,tacksä.gelses anmälan uti allmänna
tidningen för dess vålförhållande emot stadsborna under hans
vistelse här”.
Medan den lokala styrelsen, den inhemska såväl som den
ryska, representerades af sådana män, ordnades förhållandena i
staden så småningom till likhet med dem i landets öfriga städer
och återföreningen blef i sinom tid en verklighet.
Den 2/10 1817 emanerade senatens på. organisationskommit
tens förslag grundade resolution, enligt hvilken Viborg åter
skulle innehafva sin gamla rang och nummer närmast efter Åbo och
i afseende å klassifikationen — tillsvidare och intill nästa landt
dag — hänföras till tredje klassens städer. Dess gamla vapen
stadfästes jämväl, dock med den ändring att staden, 77till skillnad
emellan dess och länets vapen, i sitt vapen skulle i blått fält
upptaga en afbild af dess urgamla slott på sjösidan, med dess
förut förda gyllene W i öfra delen af skölden“. Samma dag
bestämdes ock att Viborgs stads inre styrelse skulle bestå af
tvenne borgmästare och sex rådmän, af hvilka sistnämnda en
alltid skulle föra ordet i stadens kåmn’arsrätt. De närmare be
stämningarna rörande stadens administration och domstolar. d. v. s.
stadens egentliga organisation, lämnades däremot af senaten be
roende till dess en ny stat, om hvilken borgerskapet själft borde
få. uttala sig, hunnit blifva fastställd 2). Dock skulle staden
De ryska myn
digheterna.
I) Kommendanter voro: generalmajor de Gervais (1809—1819); generalmajor
Berg (1819—1838); generalmajor Weyrauch (1838—1854); generalmajor von Rehe
kampff (1854-1878).
’) Redan organisationskommittén hade, sitt uppdrag likmätigt, upptagit frågan
om stadens organisation och jämte ofvannämnda förslag beträffande dess rang,
vapen in. m. i sitt betänkande äfven berört särskilda frågor rörande dess styrelse,
ekonomi o. s. v., men regeringskonseljen, hvilken närmast hade att uttala sig med
anledning af kommitténs förslag, var i vissa punkter af olika mening med denna.
Den ville öfver hufvud ej afgöra frågorna i detalj, utan ansåg att de i sådant af
seende borde hänskjutas till borgerskapets eget afgörande. Också kommittén för
finska ärendena i ш Petersburg, var af den åsikt, att staden själf under падавш
Stadens rang
och vapen m. ш
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>