Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
792 ÃTERFÖRENINGENS тш.
De kommunala
valen.
вышине.
Vid de kommunala valen röstades ännu en tid bortåt på.
samma sätt som under ryska tiden, nämligen per capita. Men
redan 1822 anmärkte köpmännen om det oegentliga däruti att
en handlandes röst ej gällde mer än en borgares eller handtver
kares, oaktadt de handlande årligen till stadens upprätthållande
erlade flera tusen rubel, men handtverkarne endast omkring 1,000.
De genomdrefvo ock sina borgmästarkandidaters, Ekmarks och
Buchmans, utnämning, oaktadt desse erhållit ett mindre antal röster
än de, som handtverkarne röstat uppå. Efter stadsorganisatio
nens genomförande infördes emellertid också i Viborg öre- och
skattetal och valen försiggingo på sätt som i landets andra städer
var brukligt.
Såsom en viktig faktor i stadsstyrelsen ingick numera äfven
stadsäldsteinstitutionen. Vid frågor af allmännare intresse kal
lades de äldsta till gemensamma rådplägningar med magistraten.
Till en början synes deras antal varit, såsom under ryska tiden,
fyra af köpmansståndet och tvåI eller tre af handtverksståndet,
men senare bestämdes det till 12, nämligen 6 af hvardera socie
teten. Till en början valda årligen, blefvo de 1869 utsedda för
tre är i sender. Då stadsäldsteuppdraget ofta var förenadt med
mycket arbete och stort ansvar, hände det icke sällan, att de
valda undanbådo sig uppdraget eller åtminstone vid första läg
líga tillfälle afsade sig detsamma. Å andra sidan var ock deras
verksamhet så tillvida inskränkt, att deras sammankallande be
rodde af magistraten, i hvars protokoll deras uttalanden intogos.
Att stadens äldste under sådana förhållanden icke alltid motsvarade
sin uppgift att vara en sorts representation för borgerskapet är
själffallet, likasom också. stundom klagomål förspordes öfver deras
alltför ringa energi och vaksamhet.
Men likväl funnos under denna period bland stadens äldste
män, som med intresse deltagit i arbetet för dess utveckling.
Vi vilja här blott nämna för periodens tidigare skede Anders
Jænisch, C. Sesemann, Gustaf Heyno, Carl Rosenius, Peter Tschu
soff, Merkuli Schuschin, David Ridderström, C. Suppius, Erik
Meuroin; från dess senare tid Joh. Fredr. Hackman, Paul “МЫ,
Ferd. Alfthan, Julius Dippell, Wilh. Rothe, Michail Tichanoff,
Johan Lydecken, Konrad \Veikkanen. I allmänhet rådde i denna.
institution städse en lycklig enighet, dål det var fråga om åtgär
der, afseende stadens sanna bästa, och under sina erkända ledares
fanor gåfvo dessa ombud för folket ett kraftigt stöd ät stadens
styrelse. Detta är så. mycket mera värdt att ihågkommas, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
