Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
798 ÃTERFÖRENINGENS тш.
Det svensk
ища
elementet.
En motsatt utveckling mot det tyska hade det svensk-finska.
elementet under perioden genomgått. I början var detta element
ytterst fåtaligt och svagt och hade ingen egentlig betydelse i
det Viborgska samhället. En förändring till det bättre inträdde
dock redan tidigt genom styrelseverkens och själfva stadsstyrel
sens försvenskande. Medan under ryska tiden den civila styrel
sen och domarsysslorna för det mesta. beklädts med tyskar från
Östersjöprovinserna, hvilka slutligen utgjorde kärnan iden tyska
societeten, uppstod nu en svenskspråkig tjänstemannaklass, som,
delvis åtminstone härstammande från nya Finland, återupplifvade
de gamla traditionerna från den svenska. tiden. Det svenska
språket hade återvunnit sin officiella ställning och gaf det språk
element, som stod bakom detsamma, ett visst försteg framför
alla andra.
Så kom hofrätten med sin personal och vi hafva redan
nämnt, hvilken verkan den hade på det viborgska societetslifvet.
Kort därpå fick staden sitt svenska gymnasium och sin svensk
finska skolstat. Viborg började nu gå en alldeles ny era i socialt
afseende till möte. Den svensk-finska bildningen, nästan glömd
och förgäten under loppet af ett sekels dvallikt tillstånd, började
äter slå rötter i det viborgska samhället. Det svenska språket
gjorde eröfringar i allt vidsträcktare kretsar inom societetslifvet.
Det såg på. fyratiotalet ut, såsom om det svenska elementet
redan haft vunnet spel.
Men den svenska bildade befolkningen, nästan uteslutande
bestående af tjänstemän, som icke egde andra inkomster än sina
löner, förmådde ej i längden uppehålla det kostsamma umgänges
lif, som lagt grunden till det första närmandet societeterna emel
lan. Hofrättsstaten, omkring hvilken den svenska befolkningen
såsom sitt naturliga centrum grupperade sig, drog sig småningom
tillbaka och började bilda en krets inom sig själf. En större
realism, ett mindre intresse för de rent ideella sträfvandena gjorde
sig gällande. En viss reaktion inträdde _ såsom nyss nämndes
_ på tyskt håll och bidrog isin mån att bibehålla skiljeväggen
emellan den svenska och den tyska. societeten.
Men icke förty vann det svensk-finska elementet år ifrån år
i följd af sin inneboende friskare lifskraft alltmera terräng. Då.
i början af perioden den svensk-finska sällskapskretsen utgjorde
minoriteten och var den, hvars egenheter skarpare stucko af
emot den allmänna seden, var det, när perioden nalkades sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
