Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDELN MED DE FÖRUT ACCIS UNDERKASTADE DRYCKERNA. 835
geriet. l) Ingen annan ñck till Staden införa nämnda drycker
utom förpaktarne.
Men genom förordningen af 30",) 1859 beröfvades staden
dess vinstgifvande förpaktningsrättighet. Brännvinsförpaktningen
upphörde med utgángen af àr 1861 och ölförpaktningen vid
slutet af ár 1867. Väl tillerkände afven den nya. förordningen
Staden rättighet, att tillverka och försälja dessa dryckesvaror _
en rättighet som den ocksâ. nu bortarrenderade ät hugade speku
lanter _, men dä denna forman nu blef utsträckt äfven till
landsorten, kunde stadskassan ej mera räkna pa samma inkomster
af det nya arrendet som af den förra förpaktningen. Firman
Carl Rothe & Czo blef nu den förnäinsta arrendatorn af stadens
brännvinsbränningsrattighet _ med 100,000 kannor, eller nära
nog lika mycket som de tvä. andra. arrendatorerna Tschusoff &
Sapetoff (75,000 knr) och Johannes Bandholtz (30,000 knr för
Äikäs bränneri) tillsammans. Pâ, ölproduktionens omràde àter
fick det gamla Alfthanska bryggeriet, som efter denna firmas
cession öfvergätt i Havis aktiebolags ego, en medtäŕlare i det
nya Foreningsbryggeriet, som 1864 grundlagts af Rothe, Dippell m. f1.
Sedan brännvinsförpaktningen upphört samt jordlägenheterna
och Staden tillerkänts rattighet att tillverka brännvin -_ en rät
tighet, som dock 1865 inskränktes till de större brännerierna. _
tilltog superiet bland arbetsklassen, snm i Viborg forut ansetts
vara tämligen nykter. Ett dussintal brännvinsförsäljningsställen,
dar varan nu erhölls för billigare pris an fórr, Verkade depra
verande pá. befolkningen. Isynnerhet marktes den förandring,
som i detta afseende timat, under marknadstiderna. Sá heter
det t. ex. i Viborgs tidning pä. tal om 1872 àrs marknad: 7,starka
- drycker förtärdes i kolossala kvantiteter. Personer, till hvilkas
omdöme vi i fràgan máste hysa tillit, hafva försäkrat oss att
aldrig nàgon marknad i Viborg presenterat en sädan mangd
druckna som denna.“ Men afven eljes skattade den lagre befolk
ningen ju längre det led langt mer ät Bacchus an förr. Under
femársperioden 1866-70 falldes 72 personer árligen för drycken
l) För brännvinsförnäljningen belalades till staden i slutet af lööO-talct 10,066
rubel och för ölförsäljningen 3,750 ruhcl `silfver.
I början af perioden hade förpaktaren rättI atty -síilja brännvin pä 14 närings
stillen, hvillra därjämte skulle vara förscdda med kvarter och husmanskost för den
lägre folkklnssen. 1861 inskränkte guvernören, som funnit att det fanns för mänga
ölförsäljningsställen, deseas antal till sex för hvardera. bryggeriet.
Planer pá ott
uiskänknings
bolug.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
