- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Andra bandet /
852

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

852 ÃTERFÖRENINGENS TID.
Ordnundet nf
densamma efter
återföreningen.
Då. nu borgerskapet enligt 1817 års reskript själft skulle
få uttala sig i frågan om ordnandet af stadens blifvande budget,
och då. man därjämte befarade, att de från ryska tiden här
stammande inkomsterna såsom obrukliga i andra finska städer
skulle staden fråntagas och borgerskapet utsättas för ännu större
uttaxeringar, var det naturligt, att man till en början supplice
rade om alla de gamla inkomsternas återställande. I anseende
till det under århundradenas lopp förändrade penningvärdet
representerade också de gamla intraderna — om jordagodsen
frånräknas – numera endast en summa af 15,000 rub. bzko ass.
eller 5,000 rub. s. Utgifterna stego däremot till omkring 70,000
rub. bzko ass. eller 21,000 rub. s., hvadan således, i händelse
krögeriförpaktningen och landttullsekvivalenten indrogos, borger
skapet skulle haft att motse uttaxeringar ända till ett belopp
af 16,000 rub. s. eller öfver 7,000 rub. mera än under senaste
ryska tiden. Man supplicerade därför särskildt om bibehållandet
äfven af krögeriförpaktningen 0011 landttullsekvivalenten 1) såsom
absolut nödvändiga för att staden skulle gå i land med sina ut
gifter. Dessutom anhölls om restitution af stadens frångångna
jordagods, enligt 1694 års bref, eller om vederlag för desamma.
Redan 2/lo 1817 hade staden tillförsäkrats enahanda tolag
för tullbara varor, som för Åbo stad var fastställd, d. v. s. 2/3
procent af inkommande och 1/.ä procent af utgående varors värde
i ordinarie- samt resp. 1/2 och 1/12 procent i s. k. inkvarterings
tolag 2). Likaså. hade på samma gång återställts den genom
kongl. resolutionen af 16/4 1635 staden meddelade källarfriheten,
beräknad till 72 rub. s., äfvensom staden berättigats att uppbära
kronans andel i de sakören ö), som vid dess domstolar kunde falla.
Och efter det magistraten och borgerskapet 1823 och 1824 —
såsom förut nämnts – sammanträdt för att besluta om stadens
blifvande dratsel, emanerade 21/3 1827 en resolution, som stad
faste rättigheten för densamma att uppbära alla de föreslagna,
i privilegierna tillerkända inkomsterna 4). Efter tio års medeltal
Stadens
inkomster.
’) Bagge dessa inkomstposter hade redan 1814 blifvit »tillsvidarw staden till
försäkrade, men då man hade skäl att befara, att de efter stadens organisation
skulle indragas, förnyade man nu sin anhållan.
1) Tolagen började dock icke uppbäras förr än år 1835.
a,l Dock ej ensaks- och vitesböter.
‘) Enligt detta reskript egde staden att uppbära 1:0 grund-, hamn- och bro
penningar (förslagsvis 766 rub.l, lastpenningar (133 rub.), vägpenningar (4I rub.),
mätarpenningar (146 гиЬ.)‚ torg- och packarpenningar (ej uträknade i’ förslaget),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:46:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/2/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free