Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sr»: ÃTERFÖRENINGENS rm.
ocksâ uppförts en stadsarkitekt à. 333 rub. 331/3 kop. - slöt
pâ 6,536 rub. 66 2/3 kop.; tyskad. lîllelrlesiets (kvarâerpenningar
366 rub. 66 `-’¿„ kop.; skolornas un er ä. 1,00 ru .; inkvarte
ringsafgiften 8,509 rub., eldsläckningsanstalternas underhâll 860
rub.; fattigvârden 1,200 rub.; magistratens expenser 660 rub.;
diverse utgifter, bland hvilka de största voro: underhâllet af
stadens gärdar och byggnader 1,166 rub. 66 2/3 kop., af vägar
och gator 300 rub. äfvensom af gatubelysningen 400 rub. Ett
onus, frân hvilket staden ända sedan 1542 varit befriad men
som 1814 âter pâlagts densamma var hâllskjutsningen 666: 662/3.
Af de till kronan gäende utlagorna 1) beräknades brännvinsbrän
ningsafgiften till 666 rub. 66 2/3 kop. Slutligen utgick i form
af pensioner 398 rub. 331/3 kop. `-). Samtliga utgifter stego till
23,697 rub. 33 1,»/3 kop. s. Àterstod sâledes att uttaxera 12,680
rub., sâvida man ej ville röra vid kassans behâllning, hvilken
tack vare den goda hushâllning, som efter äterföreningen kom
mit densamma till del, redan vid denna tid belöpte sig till nâgra
tusen rubel.
T,‘;îfg";r:‘2î::““ Länge och väl höllo sig stadens inkomster och utgifter unge
„мы studsbor fär vid ofvansagda belopp. Dock hade hvardera en tendens att
taîgfäfîîza stiga, sâ att t. ex. vid medlet af 1830-talet inkomsterna beräk
в ` nades till 18,250 rub., oberäknadt förpaktningssumman, som ned
gätt till 5,033 rub. s. samt utgifterna till omkring 20,000,
utom inkvarteringskostnaderna, som nu stigit till 10,000 à.
13,000 rubel. Men nu uppstod frâgan, i hvilken mân de olika
stadsinvânarne, d. v. s. borgarne säsom sâdana och de s. k.
oprivilegierade gärdsegarne och andra stadsbor, voro skyldiga att
i alla stadens utgifter deltaga. Borgerskapet, som förbehöll
stadskassan, för sâ vidt den gick under benämning af stadens en
skilda medel, och till hvilken det ville indraga bland annat ocksâ krö
pondensen 100, justeraren 101 ), skorstensfäjaren 666: 66 1/,, klockstallaren 40, 20 brand
vakter ii 33: 33 ‘/„ 2 ackuschörskor 133: 33 ‘/„ trumslagaren 20, flagellatorn 33: 33 ‘/„
2 fângknektar й 50 och 2 lotsar à 33: 33 ’/, rub. s.
‘) Krouans intrader frän Viborgs stad utgingo under förra hälften af 1800- _
talet under följande titlar: poduschniepenningar, som motsvarade mantalspeimin
garna, bâtsmansvakansen, accismedel för traktörsfriheten, brännvinsbränningsarrende,
justitiestaten tillfallande procent vid bouppteckningar och tillskott till skolornas
underhäll. Samtliga dessa intrader stego pä 1840-talet till 3,600 ii 3,800 rubel.
’) Pensionstagarne voro dä förre borgmästaren Jak. Europœus, 333 rub.
33 ‘/, kop.; förre polisuppsyningsmannen Poleff, 25 rub.; och aflidne vaktmästaren
Karhus enka 40 rub.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
