Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELSOVÄRDEN. STADSLÄ KAREN. FEBERLASARETTET. 869
Frankenhæuser, som redan en längre tid praktiserat i staden och
till en stor del skött den s. k. fattigpraktiken, valdes 31/7 1867
till ensam stadsläkare (1867-1883) 1). Utom af stadsläkaren till
handagingos stadens innevånare vanligen äfven af någon i staden
praktiserande läkare, äfvensom af provinsial- 2), slotts- och lasa
retts- 3) samt militarhospitalsläkarne 4), bland hvilka särskildt
slotts- och Iasarettsläkaren, hofrådet Casper Gottlieb Örn (1’- 1833),
broder till borgmästaren, äfvensom militärhospitalsläkaren, hof
rådet C. Sallmén, hvilken 1855 afflyttade från orten, förvarf
vade sig ett saknadt minne i följd af deras tjanstaktighet och
välgörenhet.
Stadens förnämsta sjukvårdsinrättning var dess feberlasarett.
Redan i slutet på. 1840-talet hade i staden insamlingar påbör
jats af frivilliga bidrag till bildande af en fond för inrättande
af ett feberlasarett för den tjänande klassen och 1853 donerade
furstinnan Meschtschersky för ändamålet sin gård nro 156 i St.
Petersburgska förstaden. 1856 öppnades inrattningen med 16
sjuksängar och underhölls sedan på. borgerskapets bekostnad med
en årlig utgift af omkring 800 rub. szr í’).
1869 tillkom sedan det förut omnämnda diakonisshuseti
Saunalahti, som grundlagts genom Idonation af särskilda med
lemmar af familjen Hackman. Det stod under uppsikt af en
direktion, bestående af fem personer, och sköttes närmast af en
äldre diakonissa från Dresden samt tvenne diakonissor och tvenne
diakonisskandidater. I dess hospital funnos platser för 30 sjuka
1) Också den gamla, redan under svenska tiden tillsatta stadskirurgbefatt
ningen uppehölls fortfarande och bekläddes vid periodens utgång af J. F. Loleytis,
som därjämte öppnat en rakstuga i staden.
’) Provinsialläkare under perioden voro: J. H. Wolter (kretsläkare intill år
1818), Alexander Hornborg (1817-1831; 1- 1831), Johan Ascholin (1832-1839; T 1859),
Georg de Ber-xche (1840-1853; 1- 1861), Constantin Steven (1854-1868: ’l- 1868), Axel
Erik Åkesson (1869—1891, -r 1892).
‘1 Slotts- och lasarettsläkare voro: Christian Rudolf Jænisch (intill år 1822;
T 1852). Herman Berndt Brunow (1823-1826; ’l- 1850), Alexander Hornborg (1826
1827), Casper Gottlieb Örn (1827-1833), Nils Reinhold Holstius (1833-1867), Gustaf
Julius Strömborg (1868-1891; "r 1899). De sistnämnda voro vanligen äfven läkare
vid arbets- och korrektionshuset.
‘) Af militärhospitalsläkare ma nämnas C. G. Örn (1817-1827) och C. Sallmén
(1850-1855). Den förre donerade till tyska församlingens kyrka en klocka, som in
vigdes pingsten 1836, den senare skänkte en elektricitetsmaskin till Wiborgs gym
nasium, där han tidigare studerat. - Äfven C. Frankenhæuser och A. Frankenhæuser
voro pá sin tid mycket anlitade läkare.
I’) 1863 tillsattes i staden en sundhetspolis och 1868 en sundhetsnärnnd.
Stadens feber
lasarett.
Diakon’sshuset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
