Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
884 ÄTERFÖRENINGENS TID.
Privata
svenska skolor.
Privata.
tyska skolor.
Behmska
skolan.
mersskola, en fyrklassig realskola och en navigationsskola. Elev
antalet i dessa läroanstalter var då, resp. 175, 102, 35 och 17,
eller inalles 329 elever.
Medan statens högre lärdomsskolor på. orten, såsom ofvan
framhållits, ledo af de mer eller mindre omotiverade förändrin
gar de gång efter annan varit underkastade, vunno en mängd
privata laroinrättningar så. mycket öppnare fält för sin verksam
het, som staden ju sedan gammalt var kand för att vid sidan
af den offentliga skolan favorisera den privata. Nästan hvarje
nationalitet ville i detta afseende tillgodose sina intressen och
ha sina egna skolor.
Redan 1837 grundlade dåvarande lektorn C. W. Ahrenberg
en privat svenskspråkig gosskola. företrädesvis för förberedande af
elever till gymnasiet. Anstalten räknade på. 1840-talet omkring
40 elever, men upphörde, 1847 öfvertagen af lektorn C. H.
Ståhlberg, vid medlet af femtiotalet med sin verksamhet. Mot
slutet af perioden intog ock magister Edv. Elfströms pensionat
(1853-430) och senare elementarskola, från 1871, ett framstående
rum, bl. a. såsom den enda hvilken förberedde elever till lyceum
och kunde ersätta den 1874 afgângna lagre elementarskolan.
Det största anseende bland de privata skolorna vann emel
lertid det internat, som 1856 i Papula stadsdel öppnades af en
tysk teologie kandidat Johan Behm. Denna skola eller pensions
anstalt för gossar var till en början närmast beräknad för ele
ver från St. Petersburg. Men småningom började också. flera af
stadens tyska familjer, som tidigare låtit sina barn besöka de
allmänna laroverken, ditsanda sina söner. Laroverket tillväxte
med åren, så. att slutligen lararenas antal steg till 12 och ele
vernas till omkring 100. Skolan, som ock åtnjöt ett statsbidrag
af 20,000 mark, gick till och med och gällde för att vara sta~
dens förnämsta laroinrättning, ehuru å andra sidan dess exklusivt
tyska riktning stadse var en nagel i ögat för de mera nationelt
sinnade stadsboarna. Man betviflade om eleverna dar larde sig
kanna de svenska hjältesagorna eller den finska folksångens he
roer. 1875 besöktes anstalten af 85 elever. – Jamsides med
denna tyska goss-skola arbetade en tysk fruntimrnersskola, inrät
tad 1859 af pastor G. J. N. Steger och sedan 1870 öfvertagen
af enkefru Ida Behrn. ”Skolan var“ - hette det 1868 —— ”ganska
1) Efter Behms död förestods anstalten af Vilh. Ziemsen 1857-59, Achilles
Behrn 1860-63 och Ferdinand Zeidler från 1864.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
