Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
886 ÄTERFÖRENINGENS Tm.
Elevanlnlet
i do ритма
skolorna 1875.
Folkskole
„венам.
Söndagsskolan
och
aftonskolan.
Den första
fnlkSkOlfln.
påkalladt, som de finska barnen från Viborg och Karelen, ja
t. o. m. från Ingermanland, nu måste begifva sig ända till Jyväskylä
för att erhålla undervisning på eget språk, och som finskan i
Viborg onekligen var det språk, som var mest gemensamt för
de olika nationaliteterna. Flera. lärare kunde finska och tre voro
villiga att genast börja föredraga på finska. Men den gamla
skolans män, ledda af Ahrenberg, motsatte sig energiskt detta
yrkande, och förhållandena förblefvo vid det gamla.
De privata skolornas och pensionatens antal voro således
vid periodens utgång, i likhet med statsläroverkens, fyra. De
besöktes l875 af inalles 227 elever, nämligen Elfströmska sko
lan af 28, Behmska af 85, Stegerska af 59 och fröken Risslers
pensionat af 55 1). Elevantalet i samtliga läroinrättningar i sta
den steg således till den betydande siffran af 556 elever.
Men om sålunda de för ståndspersonsklassen afsedda såväl
allmänna som enskilda läroanstalterna voro både talrika och
olikartade, så. var det dock egentligen på den för de lägre folk
klasserna afsedda skolans område, som perioden hade att uppvisa
det mest storartade resultat. Från att i periodens begynnelse
hafva haft blott en folkskola, som också. den var egentligen blott
en sockenskola och dessutom snart torde upphört, räknade staden
vid dess slut icke mindre än tio välorganiserade folkskolor förutom
särskilda andra för folkets bildningsbehof afsedda läroanstalter.
Raden af dessa skolor börjades med söndagsskolan, som en
för saken intresserad person, läraren Gustaf Sattler, på. eget initiativ
redan 1839 öppnade och i tre år förestod utan någon ersättning.
På grund af förordningen af 19/1 1842 blef söndagsskolan per
manent äfvensom organiserad efter Bell-lancasterska metoden.
Därjämte tillkom 1860 en aftonskola, som egentligen bort vara
en fortsättningskurs för söndagsskolan, men i Viborg tvärtom
kom att utgöra en förberedelseanstalt för denna sistnämnda,
hvarför den ej heller åtnjöt något understöd af staten. Sön
dagsskolan besöktes 1875 af 185 е1ечег9).
Den egentliga folkskolan planerades redan i slutet af fyra
tiotalet. Den då vaknande nationella känslan gaf lif åt dessa
sträfvanden, som bland stadens ståndspersoner och särskildt bland
l) наган kommer ännu den ryska hundelsskolan, om hvilken dock upp
gifter saknas.
z) En söndagsskola med kostnadsfri undervisning för kvinnor af den tjänande
klassen inrättades ock 1873 af fröken Selma Schaeffer m fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
