Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEDER ОСН BRUK. MÖBLER. DRÄKT. 901
Medan — såsom vi af föregående skildring funnit —— sta
dens näringar och dess andliga, sträfvanden utvecklats på de del
vis alldeles nya grunder, som på, alla områden blifvit lagda för
det mänskliga arbetet, förändrades också efterhand väsentligen
dess kulturlif, för så vidt det manifesterade sig i invånarnes seder
och bruk, i deras görande och låtande i helg och i söcken.
Det glada sällskapslif, som vi under föregående period sett
spira upp i Viborg, gaf småningom vika för en större all
varlighet, därvid kanhända förlorande något af sin finhet och sitt
behag men vinnande i afseende å. värdighet och nobless. De nya
idéer, som efter franska revolutionen och Napoleons världsomstör
tande krig gjorde sin rund kring Europa, inneburo redan i och
för sig en reaktion mot den föregående tidens ofta så. sorglösa
glädtighet och konstlade sentimentalitet. Det politiska stilla
ståendets era med dess misstro mot allt, som ej förutsätts i regle
menten och förordningar, spred öfver samhällena en tung och
kväfvande luft, för hvars inverkan icke ens det privata lifvet
helt och hållet kunde gå fritt. En viss afmätthet och stelhet
trädde i stället för den föregående tidens fördomsfria åsikter och
seder. Och i Viborg var man, i följd af stadens mångfaldiga
förbindelser med utlandet, kanske mera känslig för de allmänna
kulturströmningarna, som kännetecknade tidehvarfvet, än på mån
gen annan ort i landet.
Vi behöfva blott kasta en blick på, hemmens nya möblering
för att finna, att en ny ton gjort sitt inträde i det viborgska
samhället. Allt mera sällan förekommo där numera de lätta sto
larna med sina böjda fötter och rundade, af snidade rosor prydda
karmar, de rikt ornamenterade byråerna med sina behagligt
buktade ytor, de ovala speglarna med sina förgyllda ramari
blomstermotiv. I stället stodo där nu i de förmögna hemmen
ofta tämligen stelt uppradade längs väggarna soffor, stolar och
bord, i hvilkas konstruktion de räta linjerna och de enkla ma
tematiska formerna voro de förhärskande. De voro merendels
gjorda af röd mahogny, 7,von rothem Holz“, och prydda af en
metallornamentik, som, hämtad ur antikens formförråd, föreställde
gripar, festoner, kransar, vapengrupper o. s. v. I bredd med de
gamla yppiga och behagfulla möblerna föreföllo de nya i mån
gens ögon kanhända tunga och fantasilösa och därför bevarade
man gärna åtminstone i något af sidorummen en del af de gamla
såsom minnen från ens glada barndomstid. Men i hufvudsak
tog tidens smakriktning ut sin ratt och så blef empirestilen i
Seder och
bruk.
Möbler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>