Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
906 ÄTERFÖRENINGENS тп).
залы-раннем
förändrade ton .
mig däraf både nytta och nöje. Zagel kom ock dit — till frö
ken Lehmann - hvarigenom det gladtiga ej blef stördt“.
Den 26 var hon hos generalskan Sutthoff och reste med henne
till generalskans syster fru Zagel, som med sin man varit 7 år
i Wien. 7,Hon är en af de mest belefvade damer och har varit
ansedd såsom den skönaste af alla i hela orten“.
Den 27 gjorde hon visit hos herrskapet Wahl. ”Jag behöfde
blott en liten stund för att finna, att det var det hyggligaste
prästfolk, som man kan få. se. Hans fru ar från Liffland, en
fröken Behaghel. Deras döttrar voro tvenne charmanta flickor,
den äldsta bär namnet Nathalie, den yngre Julia, 19 år. Flic
korna spela val klaver och ega dessutom nätta talanger. De äro
de bäst uppfostrade prästbarn, jag någonsin lär få. se“.
Den 21 mars var hon åter hos den älskvärda generalskan
Sutthoff. ”Jag tar icke fel, då. jag påstår att hon och hennes
döttrar och söner utgöra. en prydnad uti hvilken societet som
helst“.
Och så vidare anda till hennes afresa. Det möter oss på
hvarje rad i denna dagbok en fläkt af den sorglösa lifsglädje,
förenad med finhet och behag, hvilken såsom ett arf från den
närmast föregående tiden karaktäriserade sallskapslifvet i Viborg
ännu början af 1800-talet.
Men småningom blef det annorlunda. En minnestecknare 1)‚
som på. 1830- och 1840-talen nedskref sina intryck af saker och
förhållanden i Viborg, anslår redan en något annan ton, än hans
nyss berörde föregångerska. Han synes redan i sällskapslifvet
hafva spårat någonting konstladt och konventionellt, som förtog
detsamma en del af det omedelbarhctens intresse, som det tidi
gare haft. Societetslifvet hänförde ej mera människorna för dess
egen skull, utan man sökte däri blott en rekreation. Ej heller
var det mera upplysningstidehvarfvets ideella spörsmål »_ af
hvilka i synnerhet Rousseaus läror synas hafva intresserat den
äldre generationens viborgare –, som sysselsatte tankarna. Ste
riliseradt under den Metternichska. regimens själsförstörande stilla
l) Е. Klingcnder, kontorist hos firman Hacklnan år Cto. Han härstammade
från Hcssen-Cassel och synes hafva varit. en mycket borr-st man. Dock förspörjes
i hans dagböcker en viss ensidíghct och щадящим, som i någon mån förlags! hans
observationer den objektivitot;y som ät sådana anteckningar förläna deras egentliga
värde. Hans på engelska språket författadc dagböcker hafva af senatorskan Jully
Ramsay välvilligt lställts till författarens förfogande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
