Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sEDERNAs FÖRÄNDmNG I sLUTE’r AF PERIODEN. 921
Tiden gick framåt med svindlande fart. Redan under krigstiden
1855 hade Viborg fått sitt telegrafkontor, som först placeradesi
det. förra s. k. mindre gymnasiihuset. 1860 infördes gasbelys
ningen. 1855 var första. symaskinen utställd, 1869 visade sig
den första. velocipeden på. Paradplanen. Naringarnas och i syn
nerhet handelns enorma uppsving gaf i förening med det ny
vaknade politiska lifvet människornas intressen en delvis ny rikt
ning. Kulturlifvet förändrades på samma gång som staden till
sitt yttre nyskapades och dess välstånd tilltog. Hemmens möb
lering blef modernare, klädedrâkten tidsenligare. De gamla nö
jena, maskeraderna och balerna, som varit den gamla goda ti
dens allt i allom, lockade ej mera publiken. Antalet privata till
ställningar blef allt glesare och nedgick _ enligt en uppgift
från medlet af 1860-talet _ redan då. till noll. Resande konst
närer rosade ej mera i samma mån som förr sin marknad i Vi
borg. De gamla förlustelsestallena utplånades genom ödets nyck
eller öfvergåfvos. 1865 brann vauxhallen, 1871 drabbades re
staurationen i Aninaparken af samma öde, och sjalfva stadstrad
gården inkraktades af järnvägen. nFåfangan" stod försummad
och öfvergifven.
Kortligen, en ny tid med vida mångfaldigare sträfvanden hade
börjat gry. Det instängda och något inåtvända, som vidlådt
lifvet inom det ”gamla Viborg“, gaf vika och nya. företeelser
inom societets- och kulturlifvet förmedlade redan liksom en öfver
gång till en ny period. Det bildades föreningar och aftoncirk
lar, hvilka voro afsedda att förena det nyttiga med det nöj
samma. Det fanns sådana, både allmännare och af mera begrän
sad natur, inom olika nationaliteter, olika intressegrupper o. s. v.
I slutet af 1860-talet bildades en aftoncirkel, till hvilken projek
tet utgått från den tyska societeten, i afsikt att närma den tyska
och svenska nationaliteten till hvarandra. Anslutningen var så
stor, att slutligen samlingslokaler] i Belvederen befanns vara för
liten. Emellertid fick denna klubb snart (1868) en medtäflare,
i det _ såsom Viborgs tidning berättar —— ”några af stadens
nngherrar, missnöjda med programmet, beslöto organisera ett nytt
samkväm, dar alla föredrag skulle hållas på. tyska”. Inom den
finska. nationaliteten hade redan tidigare den alltid vakna handels
biträdesklassen organiserat en läseförening af ännu mera omfat
tande art, än den förstnämnda, i det i densamma voro represen
terade ortens alla fyra språk. Men den egde ej bestånd mer än
ett par år, hvarefter dess egendom realiserades och de sålunda
Föreningar,
nftoncirklar,
m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
