Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
940 DEN NYA KOMMUNALSTYRELSENS FÖRSTA KVARTSEKEL.
Staden
i topografiskt
hllnseon-le.
F. d. flistningen.
Stadens
elegant-sto
kvarter.
Nya Шик:
kyrkan, folk
skolehuson
ш. ll.
nyhyggnader.
gjordt. Den l’ange närda tanken, att finska staten eller Viborgs
stad skulle komma. i besittning af borgen och få. egna den åldriga
veteranen sin omvårdnad, hade väl slagit fel. Men hufvudânda
målet, det årevördiga fornminnets räddning från total förstörelse,
var vunnet. Om ock arbetet utfördes af främmande händer, till
hör dock äran däraf i så måtte Viborgs stad, att den först upp
tog initiativet till och sedan under tvenne decennier höll slotts
frågan uppe, trots alla motigheter omsider framtvingande det
gynnsamma resultatet. En skyldighetens gård var härmed hem
buren de murar, hvilka inom sig sett staden födas och sedan i
långa tider utgjort dess fasta skydd och varn. Stolt som i sin ung
doms dagar står Tyrgils borg åter där, färdig att lagga nya
sekler till de gamla den redan genomgått.
Härmed skola vi lämna slottet och gå att taga i betrak
tande de förändringar staden under perioden genomgått såväl i
topografiskt som arkitektoniskt hänseende. Vi skola därvid upp
märksamma hvarje stadsdel för sig, f. d. fästningen, Kron St.
Anne, Nystaden och f. d. St. Petersburgska förstaden samt Vi
borgska förstaden.
Då vi sålunda gå att taga i betraktande den såkallade f. d.
fästningen, skola vi börja med dess sydligaste kvarter, inom
hvilket den officiella byggnadsverksamheten företrädesvis kon
centrerat sig och bragt i dagen stadens i arkitektoniskt han
seende märkligaste byggnader från denna tid. Här, på en mark,
som egentligen icke hört till den gamla fästningen, fastän den,
såsom efter murarnas slopning utgörande en omedelbar fortsätt
ning pá det forna stadsområdet och såsom infattadt till ett helt
med detsamma inom de nya esplanadernas grönskande ram, fått
det gamla namnet utsträckt också till sig, reser sig nu det mo
derna Viborgs onekligen elegantaste kvarter. Församling, kom
mun och stat hafva tåflat uti att pryda platsen med en mängd
monumentala byggnader i olika stilarter.
Främst, om också icke äldst bland dem är den i götisk
stil uppförda nya finska stadsförsamlingens kyrka l), hvilken, byggd
’) Redan ‘ln 1876 anhöllo byggmästaren Vanhala med flera hos stadsfull
mäktige om erhållande af plats för den nya kyrkan. Den nj. 1877 öfverläto också
stadsfullmäktige tomterna 165 och 180 för ändamålet, dock under villkor, att i hän
delse byggnaden ej påbörjades inom 15 år, tomterna skulle återfalla under staden.
Också tomterna 166 och 179 reserverades för samma ändamål. K. Senaten, som
1885 beviljade tillstånd till kyrkans uppförande och 1887 fastställde de af arkitekten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
