Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F. D. FÄSTNINGEN. GÄRDARNAS ANTAL. 959
gárdatna, det sistnämnda uppfördt _ sâsom initialerna1 och ättalet
à balkongen utvisa _ 1796 af smedmästaren Johan Ahlstrôm. Sá.
hafva vi ännu vid samma gata ñnska. landsförsamlingens kyrka,
det fotna dominikanerklostret, och pâ. andra sidan om fröken
Hougbergs вы den ñnska klockstapeln, det вида, minnesmärke
som meraI ñnnes kvar af stadens medeltida. mut 1)_
Sâdan vi ofvan skildrat den ät f. d. fästuingen onekligen
Viborgs stads intressantaste del. Denna stadsdel har att upp
visa. det moderna. Viborgs elegantaste kvarter och erbjuder där
jätnte de präktigaste vyerna af Staden, men den bevarar ook i
sitt inte dyrbara. historiska minnesmärken frän alla de olika
tidehvatf steden genomlefvat. Ingen annan stad i Finland, ieke
ens garnla, Ãbo, kan i sistnämnda hänseende täŕla. med Vibotg.
F. d. fästningen räknade àr 1900 178 tomter och 148 gárdar
eller bebyggda. platser. Tomterna, som ännu i dennel stund äro
sâdana. de i tidernas morgen utstakats eller sedermera under
ärhundradenas lopp danats, förete den mest oregelbundna form
och den mest växlande atealvidd. Deras ytinnehäll varierar frán
230 m2 till 3,498 m2, oeh aldrig äro tvenne tomter lika, vare
sig i det ena. eller andra afseendet. I söder har f. d. fästningen
annu Sina. gamla vallar kvar. Frágan om deras inlösen har
_ säsom vi ytterligare skola framdeles betöra _ sätskilda gän
ger varit pá dagordningen, ehuru den städse strandat pá de
tyska myndigheternas „non possumus“
‘) I det vid Kejsargatan gentemot finska kyrkan och klockstapeln belägna
kvarteret finnas _ säsom vi erinra oss _ Туга gñtdat: nzo 124, egare 1885
enkeftiherrinnan Ida Rehbinder; 1900 штамп N. Nikolajeff (kb. 1889) nu
generalmajor I. Heinricius; _ nzo 123, едите 1885 majoren L. Tulander; 1900 handl.
I. Pugin (kb. 1890); _ то 122 egare: 1885 sadelmakaren Joh. Westlund;1900
handl. N. Pugin; _ och nzo 121, egate 1885 räntmästaren G. F. Ahrenbergs arf
vingar; 1900 handl. Alexei Stolikoff (kb. 1892), nu fru Н. Ullberg. _ Gentemot
attilletikasernen äro belägna gärdarna nto 129, едите 1885 tullförvaltar F. Winter,
1900 hans änka ftu Helena Winter (kb. 1879), och 128, egate 1885 och 1900 handl.
Alexei Worobjeff (kb. 1889). _ Gärden invid finska klockstapeln eges af senator
S. V. Hougberg (kb. 1853) och den där bakom af lyceivaktmästaren Tobias Kimari
(kb. 1886).
’) Särskildt var ŕrägan lifligt diskuterad 1890, dâ ett utskott (hetrar Hack
man, Hoving, Sandman, Dippcll och Wolff) tillsattes för att afgifva yttrande i den
ватта. Den "l, 1890 fötklarade sig stadsfullmäktige villiga att för fästningsverken
i söder etbjuda 60,000 mk. Hutu frägan âfven dykte upp i sammanhang med den
om hamnbanan skall framdelcs beröras. Ãnnu 1897, dä ryska matinministeriet be
höfde Mentsaati holme, föreslogs ett utbyte af denna mot en del af södra vallarna,
men ministeriet svarade 1898, att det var omöjligt att väcka frâga om vallatnas
afstäeude.
Gânlarnas anta]
if. d. llistnîngen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
