Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLOAK- OCH VATTENLEDNINGARNA.
ej mera motsvarade sitt ändamâl, uppstod redan i början af
1870-talet frâgan om införandet af ett modernt kloaknät i sta
den. Stadsingeniören Edvard Pacius (187 3_90) uppgjorde redan
1873, under den gamla stadsstyrelsens tid, förslag till ett sâdant,
och under hans och hans efterträdares ledning verkställdes ar
betena smäningom, sâ att staden redan 1895 hade ett kloaknät
af 13,800 meters längd, förutom de enskilda gärdarnas lednin
gar 1). Samtliga kanaler hade dâ kostat kommunen inemot 250,000
mark, och sedan dess hafva ârligen nya ledningar tillkommit, allt
eftersom staden nyreglerats och bebyggts samt de sanitära for
dringarna ökats.
Ànnu mer betydande voro de storartade vattenlednings
arbetena, som pâbegyntes hösten 1891 efter projekt (1889) af
vattenledningschefen i Stockholm, öfveringeniören A. O. Alrutz,
hvilken redan nâgra âr tidigare med artesiska borrningar
undersökt grundvattentillgängen i stadens omnejd 2). För ända
mälet hade âr 1890 upptagits ett amorteringslän af 700,000
mark. Vid arbetets utförande inlade stadsingeniörerna Edv.
Pacius, ordförande i byggnadsbestyrelsen, och J. Th. Lindroos, le
dare af arbetet, genom det insiktsfulla sätt, hvarpâ de verk
ställde sitt uppdrag, icke ringa förtjänster om staden 3). Reden
i slutet af 1892 kunde pumpverket sättas i gäng och vatten
konsumtionen begynna. Den 1/9 1893 öfvertogs förvaltningen
af den dâ färdiga vattenledningen af drätselkammaren. Den
‘) Ar 1895 funnos 4,400 meter kanaler af grästen i cement, 8,700 meter af
glacerade lerrör, 440 meter af cementbetongrör äfvensom 30 meter af järnrör. Dess~
utom funnos ett par hundra meter äldre träkanaler i Kron St. Anne stadsdel. -
(Ofvanstäende relation och uppgifter rörande kloaknäteti Viborg, liksom äfven efter
föliande skildring af vattenledningen därstädes, stöda sig hufvudsakligast pä ett vid
tekniska klubbens i Viborg första ärsmöte den 21 mars 1895 af dess ordförande
arkitekten Edv. Dippell hället föredrag rörande Viborgs stads utveckling i tekniskt
hänseende under senare hälften af det nittonde ärhundradet).
’) I följd af profpumpningarna uppskattades vattenkvantiteten, som pů en
kelt sätt kunde tillgodogöras (af grundvattnet, hvars ström undersöktes ända till
10 kilometer frän staden), till nägot öfver 500 liter i minuten, hvarför i följd af
denna jämförelsevis ringa vattentillgäng undersökningarna utsträcktes till samtliga i
Viborgs omnejd befintliga vattendrag, hvilka i framtiden kunde ifrägakomma vid
större konsumtion, Efter dessa undersökningar beslöto stadзfullmäktige att inlösa
den omkrìng 7 kilometer frän staden belâgna Mättäänjärvi sjö. Tillsvidare tillgodo
gör sig staden endast grundvattnet, som är af utmiirkt beskaffenhet.
’) I det s. k. vattenledningsutskottet sutto herrar: Valter Hoving, E. Gallén,
Е. \Volff, G. Z. Sandman och E. Dippell. Byggnadsbestyrelsen âter utgjordes af
Vatten
ledningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
