Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
994 DEN NYA KOMMUNALSTYRELSENS FÖRSTA KVARTSEKEL.
Befolkningen.
Det tyska
elementet.
Med den nya kommunalförfattningens införande och det i
anledning häraf stegrade intresset för allmänna frågor hafva de
inhemska folkelementen, det svenska. och finska, såväl i nume
riskt som politiskt hänseende afgjordt trädt i förgrunden. Det
är ock motsatsen emellan dessa tvenne element, som gifvit sta
dens inre historia dess farg under det sistförflutna kvartseklet.
De andra nationaliteterna hafva, åtminstone relativt taget, varit
stadda i aftagande och i det kommunala lifvet mer eller mindre
följt de dominerande partiernas ledning. Vi skola, förr än vi
gå att tala om dessa partiers strafvanden, taga en hastig öfver
blick af de olika folkelementens inbördes förhållande, sådant det
framgår ur resultaten af de tvenne folkräkningar, som den ena
i början af perioden, år 1880, den andra vid slutet af densamma,
år 1900, verkstalldes i och för utrönandet af stadens faktiska
folknumerär.
Det tyska elementet, så mäktigt i staden under förgångna
sekler, har alltmer nationaliserats och delvis assimilerats med
det svenska, hvarmed det haft gemensamma intressen. Af fler
talet gamla tyska släkter finnes numera icke en enda represen
tant kvar i staden. Grundstommen af det förmögnare borger
skapet består väl fortfarande af tyskar, men flertalet af dem äro
numera att betrakta såsom tyskatalande finnar. Medan tidigare
i stadens affärer för det mesta voro engagerade tyskar såsom
biträden, är numera antalet infödda, som arbeta på detta om
råde, afgjordt öfvervägande och visar sedan ett tiotal år tillbaka
en bestämd tendens att stiga. Också den tyska Behmska sko
lans l) upphörande 1881 kan betraktas såsom ett tecken på. den
aftagande tyskheten å orten. Språkgruppens både absoluta och
relativa minskning under ifrågavarande period framgår oveder
sägligt ur följande siffror: 1880 räknades i staden ännu 520
tyskatalande; 1900 hade antalet nedgått till 360 eller —— om de
i de yttre förstaderna bosatta medräknas — 406 personer. Ännu
l) Vi rätta redan här några oriktigheter, som insmugit sig i vår framställ
ning af denna skolas förhållanden ä sid. 884. Anstalten öppnades icke år 1856,
såsom ä nämnda ställe uppgafs, utan redan "/„ 1853. Året 1856 var endast så till
vida märkligt i anstaltens lif, att den då flyttade in uti sitt eget hus, efter att där
tills hafva varit förlagd i en handlanden Johan Bandholtz tillhörig gård i Papula.
Grundläggaren hette Carl Behm (ej Johan Bohm) och Ziemsens efterträdares släkt
namn, icke förnamn, var Achilles. (Han hette således icke Behrn). Meddelande af
lektor Perret, lsom själf varit lärare vid anstalten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
