Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
998 DEN NYA KOMMUNALSTYRELSENS FÖRSTA KVARTSEKEL.
Partiernn.
20,879 resp. 36,808 personer, talade — sasom af ofvanstâende
redan framgàtt — svenska 2,766 resp. 3,198, ñnska 12,990
resp. 27,084, äfvensom andra sprak 5,010 resp. 6,436 personer.
Ofvannämnda nationalitetsförhállanden hafva. sà tillvida ut
gjort grunden för de bâda politiska partierna., hvilka pâ. senare
tider splittrat stadens befolkning, att genom dem motsatsen emellan
de svensk- och finskspràkiga elementen kommit till uttryck. De
öfriga nationaliteterna. hafva, säsom ofvan antyddes, endast medel
bart, allt efter som de anslutit sig till de olika partierna,
deltagit 1’ kampens gâng. Bland de frágor, uti hvilka hvartdera
partiet häfdat en olika ständpunkt, hafva. väl valfrágorna. varit
de, som gifvit auledning till de största meningsskiljaktigheterna.
Det finska partiet, och med det arbetarne, har yrkat pá valrättens
utvidgning i demokratisk riktning säval vid politiska som kom
munala val, hvilket borde ske dels genom nedsättning af det
vedertagna röstmaximum, 25 röster, dels genom sänkning af
skattöresbeloppet, som utgjorde 400 mk 1).
I mars 1891 förevar t. ex. inför magistraten frůgan om
nedsättande af röstmaximum vid landtdagsmannavalen. Herrar
D. V. Àkerman, Humaloja m. 11. framhöllo därvid behöñigheten
af den ifrägasatta. àtgärden, medan däremot en telare hemställde,
huruvida icke vid detta. tillfâlle en obegränsad röstberäkning
borde tillämpas. Men vid den slutliga omröstningen segrade
anhängarna af den vedertagna röstordningen med 1,638 rösters
pluralitet. Emellertid hölls frägan pâ. dagordningen perioden ut.
Pä. sialrskildaI för ändamälet sammankallade möten komme vàl
Under perioden 1880—1890 uppgíck folktillväxten till 2.700 personer, utgörande 18,51
procent. Dà 1890 ârs folkräkning gaf 17,286 och 1900 ärs 20,879 personcr, har sä
ledcs folkökningen under periodcns sista decennium för den egcntliga Staden utgjort
3,593 personcr, ellcr 17,21 procent.
‘) Kommunalförfattningen öfverlämnade till en början bestämmandet af skatt
örets belopp ät kommunen, och vi hafva redan nämnt, att det iViborg genast fust
ställdes till 400 Ink. Hvarjc skattöre medförde en röst, dock sa att ingen fick rösta
för mera än 25 skattören. Men 1883 förändradcs kommunalförfattningen därhän, att
beloppet af den inkomst, som motsvarar ett skattöre, ej finge understiga 200 och ej
öfverstiga 400 mk, medan tillika första skattöret ej medförde nñgon röst, на skatt
ören endast en, tre tvenne röster o. s. v.
Vid borgmästar- och rädmansval röstades efter obegränsad Skala.
Hâr mâ ock nämnaß, att Staden 1890 delades i tvenne valkretsar för val af
fullmäktige i borgarständet, эй att röstscdlarna – för vinnande af tid – aflämnades
i olika mm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
