Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1006 DEN NYA KOMMUNALSTYRELSENS FÖRSTA KVARTSEKEL.
Torghandeln .
Aktiebolag.
rederiaktiebolag“. Tullverkets uppbörd, som under decenniet 1892
-1901 i medeltal utgjort 3,483,847 mark, steg âr 1900 till
4,767,078 mark.
Transitogods frân utrikesort fördes genom Viborg till Ryss
land âr 1900 nâgot öfver 1,3 miljon kg.
Hvad slutligen torghandeln och handeln med landtman an
gâr, har ocksâ den under perioden blifvit allt lifiigare. Dock
hade den sitt plägoris i de s. k. mellanhandlarna eller „barisch
nikerna“, hvilka till en början uppträdde under förevändning
att biträda de vid ordnad handel ovana landsborna, särdeles dä
det gällde att stycka torgfördt kött. De infunno sig yшам
tidigt pâ torget och öfvertalade med lock ooh pock bönderna
att ät dem för underpris sälja sina varor, för hvilka de sedan
begärde sju för tu af den torgbesökande allmänheten. ’1‘111 största
delen rekryterade ur de lägsta samhällsklasserna, utgjorde де ett
lika oroligts som förargelseväckande element vid torghandeln.
Deras själfsväld gick slutligen sâ längt, att en af dem midi; pâ
dagen med yха. ihjälslog en poliskonstapel, som sökte upprätt
hâlla ordningen pâ torget. Alla ätgärder, som vidtagits för att
stäfja detta onda _ förbud för „barischnikerna“ att infinna sig tidi
gare pâ torget än kl. ö om morgonen, anvisandet af särskild
plats för deras handel o. s. v. _ förmädde endast 1 ringa mân för
bättra ordningen pâ torget. - För öfrigt mâ pâ tal om torg
handeln nämnas, att 1890 ved- och trävaruhandeln flyttades till
Rödabrunnstorget samt att 1899 frâga väoktes om inrättandet
af ett särskildt salutorg i Viborgska förstaden. De âr 1897
öppnade saluhallarna i Repola hafva särskildt 1 afseende â mat
varuhandeln fyllt ett länge kändt behof 1 dе utom f. d. fäst
ningen liggande delarna af staden. Hvad slutligen bodhandeln
beträffar, har den för Viborg egendomliga söndagshandeln upp
hört,i det dе ryska köpmännen 1882 beslöto att afskaffa densamma 1).
Likasom under föregäende period representeras den viborgska
affärsverksamheten ocksâ nu utom af de egentliga handelsfirmorna
af en mängd aktiebolag, arbetande inom olika branscher. För
utom de industriella bolagen, Havis aktiebolag och Viborgs me
kaniska verkstads aktiebolag, om hvilka yttermera pâ annat ställe
skall talas, förtjäna främst att ihâgkommas de stora ängbätsbola
’) Söndagshandeln bestod däri, att enl. K. B. ‘Ч, 1827 alla ryska butiker
kunde öppnas middagstiden pâ söndagarna, efter den lutherska gudstjänstens slut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
