Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1008 DEN NYA KOMMUNALSTYRELSENS FÖRSTA KVARTSEKEL.
serligen 1874 till sistnämnda belopp och ytterligare 1877. delvis
under inverkan af de svårigheter bankens kommandit 1) i St.
Petersburg ådragit densamma, till 8 miljoner mk, sålunda att
aktiernas valör 1874 reducerades till 300 och 1877 till 200 mk.
Men i dess Ställe ökades kapitalet åter genom nya aktieemissioner
1896 med а"? miljon och 1898 med 11/2 miljoner mk. Då. ban
ken sistsagda år firade sitt 25-års jubileum, steg kapitalet alltså till
10 miljoner eller med reservfonderna inberaknade till 13 1/2
miljoner mk. Inlåningen hade stigit från circa 5 miljoner mk
år 1874 till omkring 78 miljoner mk år 1897, utlåningen under
samma tid från Omkring 7,6 till 65,? miljoner mk; totala om
sättningen från vidpass 127 miljoner till omkring 2,428 miljoner
mark; filialkontorens 2) antal från 11 (1876—1877) till 25 (1898)
о. s. v. Och under de närmast hàrefter följande fem åren steg
rörelsen ytterligare. Totalomsättningen i debet och kredit ut
gjorde år 1903 omkring 2,691 miljoner mark. Med hvilken
framgång banken arbetat, framgår också däraf, att dividenden till
aktionärerna, hvilken redan på. 1890-talet steg till 8 à. 10 pro
cent, 1902 och 1903 utbetalats med 12 procent. Förste direktör
hos firman Carl Rothe & C:0. Han uppgjorde ock den första planen för densamma
och lyckades sedan på en resa, som han i detta syfte företog till Tyskland, för
saken intressera bl. a. bankirfirman Seligmann & Stett-heimer i Frankfurt am Main.
Men också flera af Viborgs större affärsmän intresserade sig med för dåtida för
hållanden ganska stora summor i företaget. Grundkapitalet skulle enligt den ur
sprungliga planen utgöras af 25 miljoner metalliska silfverrubel eller 100 miljoner
mk i silfver, fördeladt på 100,000 aktier à 250 rubel eller 1,000 mk. Till en början
skulle dock endast halfva beloppet eller 50,000 aktier komma att emitteras och så
snart därå inbetalts 25 procent med 12 ’/‚ miljoner mk skulle banken vidtaga med
sin verksamhet. Men snart insåg man, att banken blifvit för stort tilltagen och
grundkapitalet nedsattcs till det ofvannämnda, 30 miljoner mk.
l) Banken hade ursprungligen tänkt inrätta en filial i St. Petersburg, men
då detta stötte på oöfvervínnerliga svårigheter från finansministerns sida, öfverlämnades
affären därstädes åt en kommandit, som emellertid 1876-1877 måste träda i likvi
dation. Det var i synnerhet de utländska intressenterna, som yrkat på. affärens
etablerande i St. Petersburg.
’) Samma är banken började sin verksamhet. hade också öppnats filialer i
Helsingfors och Åbo, och nya sådana hafva sedan under årens lopp inrättats i de
flesta af landets städer. Kontoret i Helsingfors har i anseende till rörelsens storlek
vida öfverflyglat hufvudkontoret i Viborg. Redan 1888 väcktes därför fråga om
hufvudstyrelsens förflyttning till hufvudstadcn, hvilket förslag emellertid förföll.
Det ansågs bl. a. innebära en orättvisa mot den ort, hvars initiativ banken har att
tacka för sin tillvaro och där dess intressen under en lång följd ai iir med största
samvetsgrannhet, Omtanke 00h insikt bevakats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>