Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDELSKÄREN. 1011
kommo pâ enahanda sём; 17 handlande, hvarutom under inne
varande ârs tre förflutna kvartal 20 nya handlande anmält sig.
Den 1 oktober 1882 bestod handelsföreningen i Viborg af 184
personer, hvilket resultat sâledes utvisar en tillväxt under tvâ
och trefjärdedels âr af 65 personer. Vackert nog för vâra för
hâllanden. I förestâende antal ingâr jämväl ett tiotal utlän-
ningar, som undfâtt tillständ att bär haudla. Men hand
landeänkorna ingâ ej i beräkningen, af hvilka mânga dels
själfva, dels genom utarrenderande af handelsbodar idka en be
tydande rörelse. Utom handlandeänkor hafva endast sex kvinnor
sedan början af 1880 anmält sig till idkande af handel. De
friska krafter, som sâlunda tillförts handelskâren och af hvilka
de allra fiesta representeras af minuthandlande, hafva ocksâ till
kommit frân alla rimliga och nära nog orimliga eller ätminstone
oväntade hâll. Utom handelsbokhâllare 0. s. v., handtverkare,
tvâ agronomer, en boude, en landbo, en arbetsfogde, en skol
lärare, en vicehäradshöfding och en justitierâdma.n. Stadens han
delskâr är sâledes nu till en stor del sammansatt af helt
andra element än förut“. Sâ tidningen, hvilken emellertid ut
talar sin förmodan, att denna förändring ej skall blifva till
skada för ortens merkantila lif. Att den nya näringslagen icke
skulle medföra sâdana vädor som i tiden den gamla ryska stads
ordningen, i hvars skydd till och med vanfrejdade personer och
ofria trälar kunde insmyga sig i köpmännens led, därför garan
terade ocksâ ej allenast de villkor, som i förordningen uppställ
des för rättigheten att idka handel, nämligen att de personer,
som egnade sig därät, skulle vara finska medborgare och hafva
god frejd samt râda öfver sig själfva och sin egendom, utan äfven
den under tidernas lopp utvidgade möjligheten för enhvar, äfven
den lägst stâende, att i skolor eller pâ annat sätt förvärfva sig
en för kallet nödig om än sâ elementär utbildning.
Bland stadens stora affärsfirmor stâr fortfarande handels- Firman
huset Hackman & C20 främst. Drifvande en stor trävaruexportH“°km°°&c:°`
ooh egande fiera sâgar 1), idkar firman därjämte en omfattande
’) Firmans sâgar äro: Sunila ángsäg i Kymmene, anlaggd 1882, hvars ârliga
tillverkningsvärde stiger till 2 miljoner mk, Pölläkkälä ängsůg i Mohla som, anlagd
1891 och inköpt af firman 1893, nedbrann 1900, men omedelbart äteruppbyggdes,
och nu Ievererar mer än cп trediedel af firmans utskeppning; Palokkì vattensilg i
Heinävesi (anl. 1778), Lohikoski vattensâg ì Sulkava (anl. 1829) oeh Rapukoski
vattensäg i Viborgs socken (anl. 1875). – Förrän Sunila säg anlades, hade firman
redan 1870-1879 i bolag med kommerserädet C. H. Ahlqvist i Fredrikshamn den
s. k. gamla sägen och Kivisilta sägen i Kotka, men den förra nedbrann 1879 och
den senare flyttades, öfvergângen ensamt i firmans ego, 1881 till Sunila.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
