Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIBORGS MEKANISKA VERKSTAD. 1029
udde ledning snart svingade sig upp till en af de mest bety
dande i landet, öfvertogs, sedan den i följd af ogynnsamma kon
junkturer blifvit tvungen att sluta med sin verksamhet, 1883 till
en mindre del och 1888 till största delen på arrende af ingeniör
E. Filemon Gallén. Denne, som redan 1875 i sin gård n10 14
vid Fredriksgatan anlagt en egen mekanisk verkstad, öfverflyt
tade nu densamma till det arrenderade etablissementet. Gallén
var en verksam och driftig man, som ifrån en ringa början ar
betade sig upp till en af de förnämsta arbetsgifvarne på orten,
och de många stora arbeten, som under hans tid utfördes å.
verkstaden, vittnade nogsamt om det förtroende han lyckats för
värfva densamma. Men efter hans död 1893 måste affären lik
väl träda i likvidation, hvarpå hans son, ingeniör Hj. Gallén, 1897
inköpte en del af verkstaden, medan återstoden inlöstes af firman
Paul Wahl & Czo, som där anlagt ett elektricitetsverk. Äfven
under Gallén juniors tid hade verkstaden, hvilken såsom sin spe
cialitet upptagit ångbåtsbyggeriet, fullt upp med arbete och
sysselsatte stundom ända till 500 à, 600 arbetare om dagen.
Men tvenne år senare, 1899, öfvertogos de Gallénska verksta
derna af ett belgiskt bolag, ”Société anonyme des ateliers, fon
deries et chantiers navals de Vibourg“, hvilket storartadt om
byggde hela etablissementet. Verkstaden ansågs nu i sitt slag
vara den tredje i ordningen 1) i vårt land, och dess produktions
värde steg år 1900 till 1,85 miljoner mk. Men icke heller det
nya bolaget gynnades af lyckan och gjorde kort därpå konkurs.
Utom denna mekaniska verkstad finnes numera istaden
äfven en annan dylik anläggning, nämligen statsjarnvägarnas
mekaniska verkstad, som år 1900 sysselsatte 320 arbetare och
hvars produktionsvärde steg till något öfver en miljon mk 9).
’) Första rummet intogs af Crichtons & Cros i Åbo och det andra af Ma
skin- och brobyggnadsaktiebolagets i Helsingfors. —— Vid Société anonymes verkstad
funnos 1900 360 arbetare
z) Ännu en tredje mekanisk verkstad existerade i staden under en kortare
tid af perioden. Àr 1883 anlade nämligen herrar A. Tragman och J. Bandholtz -
hvilken sistnämnda också skall hafva van’t den, som tjugu år tidigare gaf första
upphofvet till Viborgs mekaniska verkstad - en mindre dylik anstalt invid gas
verket. Den öfvertogs redan följande året, 1884, af firman Tschusoff & Sapetoff,
som flyttade den till sin fabrikskomplex i Rosuvoi. Men efter nämnda fil-mas kon
kurs inköptes den jämte dess öfriga fabriker af kommerserådet Sergejeff, som emel
lertid inställde dess verksamhet. Den hade således existerat endast tio år.
Statsjltrn
vägamas
mekaniska
verkstad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
