Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10-10 DEN NYA KOMMUNALSTYRELSENS FÖRSTA KVARTSEKEL.
Arbetets
vänners
arbotmförening.
Stadens jord.
där sin lO-års fest, hvarvid en af herr Ahonen utgifven publi
kation om dess verksamhet utdelades 1).
Den finska arbetarföreningen stod vid periodens slut icke
mera ensam såsom representant för arbetarsträfvandena. År
1896 hade nämligen bildats en ny sådan, afseende en närmare
sammanslutning emellan de svenskatalande arbetarne på. orten
äfvensom befrämjandet af deras andliga och materiella. förkof
ran. Det var ”Arbetets Vänners“ arbetarförening 2). Själfva
arbetarklubben räknade väl ej mera än omkring 30 medlemmar,
men till den organisation, som gick under namnet 7,Arbetets vän
ner“, hörde mera än 300 för det mesta utom den egentliga ar
betsklassen stående, men för dess val ömmande personer. Också
denna förening började sin verksamhet med inrättandet af en
sjuk- och begrafningshjalpkassa och vinnlade sig om förbättran
det af arbetarbefolkningens bostadsförhållanden m. m. Också
den höll sig med bibliotek och läsesal, hade sångförening ш. m.
Dessutom inrättade den en barntradgård, som med understöd af
utskänkningsbolagets vinstmedel arbetade med stor framgång o. s. v.
För att nu öfvergå till stadens jordegendomsförhållanden
undergingo de under perioden några förändringar, för hvilka
vi här i korthet skola redogöra.
x) Föreningens ordförande under perioden voro: D. V. Åkerman 1889-1891,
om hvilken det 1890 sades, att han »som ingen enda person i hans ställning i detta
land lagt sig vinn om den arbetande klassens bästafl, och J. A. Lyly (1891-1903).
som var en likaså intresserad förfäktare af föreningens intressen som förtjänstfull
ledare af dess sammankomster. Bland dess verksammaste medlemmar må nämnas;
arbetsledaren M. Skyttii (länge dess kassör), lokoniotivföraren T. Humaloja.snickaren
A. Ahonen (båda de sistnämnda hafva ock varit föreningens sekreterare), byggmästa
ren A. Isaksson, m. fl. — Till föreningen hafva anslutit sig en mängd fackförenin
gar: målarnes (1888—1893), timmermännens-(|888), maskinisternas (1891), typogra
fernas (1892. sedermera upplöst). tjänarinnornas (l893), hyrkuskarnas (1894), snickar
nes, skräddarnes och tobaksfabriksarbetarnes (alla 1894), målarnes nya och skorna
karnes (1895), mekanikerna-i (1896), hamnarbetarnes, murarnes, stenhuggarnes, sme
demas (1897), sömmerskomas, modellsnickarnes och gjutarnes (1900) о. s. v. -
Flera af dessa fackföreningar hafva inríittat egna sjukhjälpkassor, talarklubbar,
sångföreningar о. s. v. - Till föreningen hörde ock »Nuorison raíttiusseurn» (1893).
’) Uppslaget till föreningen »Arbetets vänners» bildande gafs af nägra svenska
arbetare, som vände sig till redaktören Carl Johan Tollet med en framställning om
behofvet af en sammanslutning för befrämjande af den svenskatalande arbetarbefolk
ningens intressen på orten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
