Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FATTIGVÃRDEN. 1051
Också gatubelysningen, hvilken förut hade sin särskilda
kassa, har under perioden ansenligt förbättrats. Kostnaderna
för densamma hafva stigit från 29,000 till 40,000 mk,
hvaraf för gasbelysningen utgifvits 34,000 mk. Dessutom har
i några af stadens lokaler införts elektrisk belysning, hvars konto
likväl ännu år 1900 steg till endast 775 mk.
Bland de ordinarie utgiftsposterna var _ såsom vi funno —
den för fattigvården en af de största. Det ständigt tilltagande
antalet fattighushjon och hjälptagare berodde väl delvis på. den
genom fria inflyttningar ökade lösa befolkningens tillväxt, men
hade dock hufvudsakligen sin orsak i den gamla fattigvården
själf, sådan den utbildat sig sedan 1852. Den obesuttna befolk
ningen hade vant sig att betrakta fattigvården såsom en inrätt
ning, egnad att göra all egen omsorg öfverflödig och från hvilken
en hvar förr eller senare borde utfå- sin andel. Ensamt under
åren 1876-83 steg fattigantalet från 448 till 730, d. v. s. det
utgjorde sistnämnda år 4,7 procent af invånarantalet. Kost
naderna för fattigvården hade under samma tid ökats från 35,000
till 46,000. Det blef nödvändigt att noggrannare än förut pröfva,
hvilka verkligen voro i behof af fattighjälp, äfvensom att vänja
de antagna fattighushjonen vid sysselsättning och arbete.
I afseende å. fattigvårdens ställande på. tidsenlig fot har
ock staden, under den nya kommunalstyrelsens tidehvarf, gjort
stora framsteg. Viborgs stad torde vara den första i vårt land,
som beslutit att reformera sitt fattigväsen i enlighet med det s. k.
Elberfeldska systemets fordringar. År 1883 utfärdades nämligen
ett nytt fattigvårdsreglemente, som, grundande sig på. nämnda sy
stem, skulle leda till fattigvårdens partiella decentralisering. I stället
för att fattighusdirektionen förut ensam omhänderhaft uppsikten
öfver de fattiga, skulle staden nu indelas i särskilda distrikt, med
hvar sin bestyrelse, bestående af trenne medlemmar förutom ord
föranden, hvilken ock såsom ledamot skulle tillhöra den allmänna
bestyrelsen och därjämte såsom uppsyningsman hafva närmaste upp
och staden med */,. Men redan ifrån 1900 års början trädde åter i gällande kraft
en ny stat för polisen i Viborg. hvilken lydde å 121,120 mark och hvarvid kost
naderna skulle fördelas på samma sätt som 1897 blifvit bestämdt. — 1 slutet af
1880-talet väcktes fråga om att landtpolisen i Monrepos, Kelkkala och Talikkala
borde snbordinera under stadens polismästare och 1890 beslöto stadsfullmäktige, att
sagda byar i polisrättsligt hänseende skulle öfverförns till Viborgs stad, men i kri
minalrättsligt hänseende fortfarande underlyda häradsrätten.
Gatu
belysningen.
Fattigvården.
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
