Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÃNEBIBLIOTEKET. LÃsEsALEN. FOLKLIGA FöREDRAG. 1071
Den på bröderna konsul Voldemar Hackmans och dåvarande
handlanden, numera. kommerserådet Wzm Hackmans bekostnad i
början af 1870-talet Öppnade läsesalen för folket, hvilken efter
den förres död underhölls af den senare ensam, utgjorde likaså
fortfarande en af hufvndhärdarna för bildningens spridande i de
breda lagren. Läsesalen, tidtals inrymd i folkskolehuset, tidtals
i kommerserâdet Hackmans gård vid Nedra gatan, äfvensom från
1893 i Gallenska gården vid Fredriksgatan, har sedan 1874 åt
njutit årliga bidrag af staden. Numera är läsesalen _ likasorn
det ofvannämnda lånebiblioteket - inrymdt i gården n10 6 vid
Rödabrnnnsgatan. Inrattningen, som fortfarande i kommerserådet
Hackman haft en frikostig och aldrig svikande befordrare, har
under årens lopp blifvit allt mera anlitad l). Såsom dess före
ståndare och bibliotekarie verkade med varmt intresse litteratören
Anton Keldan ända till sin död 1899.
För bekostandet af folkeliga föredrag hafva stadsfullmäk
tige anslagit år för år allt rundligare medel, 1876-1881 1,000
mark årligen, 1882-1886 likaså, 1,500 mk, 1887-1888 1,700
mk, 1889-1891 2,000 mk o. s. v. Inalles har staden för läse
salen och de populära föredragen under perioden uppoffrat om
kring 50,000 mk.
Lägga vi till ofvannamnda summor de medel, som anslagits
för barnträdgårdarna, 72,500, för de privata folkskolorna och
läsesalarna i förstäderna, omkring 37,000 mark, för premier och
uppköp af böcker äfvensom skoplagg åt fattiga folkskoleelever,
omkring 118,200 mark, för biblioteker och stipendier 8,250
mark, samt slutligen för befordrande af folkhögskolekurser i Vi
borg och dess omnejd, omkring 24,400 mark, komma vi till en
summa af circa 375,500 mark, som staden, utöfver de direkta
kostnaderna för sina folkskolor, utgifvit för folkbildningens be
fordrande. Denna summa mer än fördubblas, om vi ytterligare
hit hänföra de utgifter staden haft för ofvannämnda. slöjd- och
fortsattningsknrser vid folkskolorna, 158,820 mark, äfvensom det
belopp af 245,000, som under åren 1881-86 anslogs för upp
förandet af nya folkskolan med dess lasesal. Den totala summan
af anslagen ur utskänkningsbolagets vinstmedel, afsedda för folk
l) Senare hafva särskilda liiscsnlnr öppnats också i Hickka (i Agafonoffs gård
1891) och i Kolikkomiiki (af fröken Telkiä). - Dessutom finnes ryska liisosalen i
ryska folkskolan, hvarjämtc de flesta föreningar och klubbar hafva sådana, амид
för sina resp. medlemmar.
шиши.
Folkliga
föredrag.
fiffiga anslag
för folkbild
ningsändamàl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
