Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1078 DEN NYA KOMMUNALSTYRELSENS FÖRSTA KVARTSEKEL.
Föreningar och
klubbar.
160,000 mark l) samlats för uppförandet af ett nytt teaterhus
— еп plan, som således i en icke alltför aflagsen framtid torde
blifva, en verklighet.
Ungefär sådant som r,Viborg“ 1878 skildrar bibehöll sig
nöjeslifvet hela perioden igenom. Om somrarna draga sig alla,
som möjligen kunna, ut till landet för att njuta af årstidens
behag i naturens fria sköte. I stället besökes Viborg då af tal
rika genomresande turister och andra främlingar, hvilka slagit
sig ned i villorna i dess grannskap. Lifvet i Viborg företer i
anledning häraf under somrarna en delvis helt annan prägel än
om vintern. Man behöfver blott betrakta rörelsen på. Alexan
dersgatan en sommardag vid tiden för bantågens ankomst eller
afgång, för att finna, i hvilken grad detta förhållande influerar
på. stadslifvets utseende under den eljest så. kallade 7,döda sä
songen“. Sommaren medför därför aldrig för Viborg samma öds
lighet och tomhet, som för de flesta andra af våra städer. Dar
råder alltid lif och rörelse på, dess gator, frapperande åskådaren
genom sin rika omväxling.
Men — såsom redan antydts _ är det föreningsväsendet,
som egentligen karaktäriserar det moderna kulturlifvet och utgör
en af det nuvarande samhällets viktigaste häfstanger. Utom de
redan förut omnämnda föreningarna, som i en eller annan form
arbetade í valgörenhetens tjänst, äfvensom yrkes-, fack- och
andra dylika föreningar, för hvilka afvenledes tidigare blifvit
redogjordt, finnes en mängd andra sådana sammanslutningar, eg
nande sitt intresse och sin verksamhet åt de mest olika syfte
mål. Sålunda gifves det sallskapsklubbar med mer eller mindre
politiskt eller socialt program; det gifves nykterhets-, djurskydds
och ungdomsföreningar; det finnes ock föreningar som arbeta på.
utvecklandet af olika grenar inom det ekonomiska lifvet; andra
åter lefva för sport och idrott; och slutligen har man äfven
föreningar, som hafva mera ideella sträfvanden, egnande sig åt
befrämjande af vetenskap, litteratur, konst rn. rn.
Bland sallskapsklubbarna förtjänar har att ihågkommas
”Suomalainen seul’a“, som, stiftad 1879, egentligen var en för
ening för nytta och nöje, men hvilken 1887 gaf upphof åt en
trängre sammanslutning, ,,supistus“, hvilken under namn af 7,Suo
malainen klubi“ afsåg att sammanföra nationellt sinnade medbor
Sällskaps- och
politiska
klubbar.
’) Bildad främst genom ett af stadsfullmäktige under de första åren af perio
den afsatt belopp af 40,000 ink, hvilket sedan vuxit med ränta på ränta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
