Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVARFÖR JAG ÄR EN KRISTEN. 169
flydda tider att veta hvart man hör och under
hvilken fana man kämpar. Lögnen har i sanning
ej förlorat i skarpsinnighet och krigslist under den
långvariga kampen. Det gör faran för sannin-
gens vänner desto större. De behöfva vara mera
vaksamma än förr, mera skickliga i bruket af
sanningens förträffliga skydds- och anfallsvapen,
de behöfva med ett ord kunna gifva skäl för det
hopp, som i dem är.
Det är från den eviga gudomliga sanningen,
kristendomen härstammar. Den har kommit
från himmelen och dit leder den tillbaka igen.
Den är således Guds egen uppenbarelse och den
himmelske Faderns rika, oförlikneliga gåfva till
sina annars säkert lätt vilseförda barn på jorden.
I kristendomens sköte äro vi födda, förbundsbe-
seglade och uppfostrade. Från honom härleda
sig direkt eller indirekt de stora förmåner vi åt-
njuta såsom ett kristet och civiliseradt folk. Det
oaktadt har kristendomen och de kristna mäk-
tiga fiender, hemliga och uppenbara, och fiender-
nas vapen är än i dag den klufna ormtungan,
lögnen. Skolen I, käre unge, kunna bestå i prof-
vet? Guldet på kassakistans botten, glasets
röda, lockande färg, danssalens och teaterns be-
rusande nöje, logerummets dunkla mysterier —
alla stå i eder väg och oskyldigt affärsmessigt
säga de, pekande på den sinliga lyckans alla bil-
der, som skimra i omvexlande färgprakt: allt
detta vill jag gifva dig, om du tillbeder mig —
men derofvan sväfvar den himmelska visdomen
med kronan på hjessan och korset och palmen i
handen, pekande på martermannen med de ge-
nomstungna händerna och fötterna och det brustna
hjertat och säger: Detta har han gjort för dig,
hvad vill du göra för honom?
Den brytningstid, som måste försiggå och som
bhångenstädes redan inträdt inom våra svensk-
Amerikanska nybyggen och församlingar, innan
den gamla stammen gått till hvila och den nya
tagit dess plats, innan vi blifvit fullt inympade i
den stora amerikanska statskroppen, medför
stora och förföriska faror i samma rigtning. I
hafven säkert alla hört, hvilka olika åsigter
man har om denna amerikanisering. De finnas
verkligen, hvilka förfäkta en sådan amerikanism,
som i korthet kan kännetecknas så här: Mam-
monsdyrkan, d. ä. uttydt materialism, fin otro,
d. ä. uttydt kristusförnekelse, och hemliga säll-
skap, d. ä. uttydt en falsk gudstjenst och en
osann idealism. De stora evangeliska samfundens
apostater eller affällingar äro deras religionslärare,
guldet deras praktiska mål och logens mysterier
deras ideella grundtanke.
Det finnes synbarligen många, som tro dessa
läror och skrifva under denna trosbekännelse,
isynnerhet kanske i följd deraf, att de flesta af
våra från Sverige inflyttade och äfven många här
uppfödda landsmän icke egt nöjaktiga tillfällen
för religiös och andlig uppfostran.
Den amerikaniserade svensken skulle, om hans
tanke är rätt, se ut ungefär så här: En smart”
affärsman med rymligt samvete och stor pung,
lagom mycket politiker och med lagom stränga,
äfven politiska åsigter, ingen församlingsmedlem,
ingen kyrkobesökare (åtminstone icke mer än vid
jul och påsk), måttlighetssupare (ifall det beha-
gas), teaterbesökare samt medlem i hemliga säll-
skap efter råd och lägenhet. Hans bibliotek bör
isynnerhet innehålla skönliteratur, den hårresande
och lätta sorten icke att förglömma. Dessutom
bör der finnas några om ock olästa naturveten-
skapliga arbeten, isynnerhet ur den ultra-rationa-
listiska skolan. Med afseende på moral och re-
ligion stå Voltaire, Paine, Thomas, Swing, Beech-
er och Ingersoll, der mycket tolerant och frisin-
nadt, som sig bör, vid hvarandras sida. Luther,
Arndt och Rosenius äro knappt kända till namnet
längre. Icke ens på söndagsmorgonen samlas fa-
miljen kring den gamla, nu för länge sedan i koffer-
ten på vinden neddammade och glömda bibeln. En
amerikansk sådan 1 fint läderband och med
vackra planscher, ligger väl på förmaksbordet,
men endast för at ses, icke för att läsas. När
tornklockan manar till gudstjenst, tager husfa-
dern upp sin dagliga tidning för att läsa nyhe-
terna. Hyjertat är stolt, tänker icke på Gud eller
evigheten och föraktar en sann och verklig bibel-
kristendom. Är detta en diktad eller verklig
bild? Jag lemnar svaret till den, som känner till
förhållandena midt ibland oss. Och denne nu
ändtligen lyckligt amerikaniserade svensk skulle
vara en ättling i rakt nedstigande led af den upp-
riktige, starke och rättrådige, gudfruktige och öd-
mjuke nordmannasonen från forna dagar! Sätt
då hans bild bredvid Gustaf Adolfs gossar, gula
och blå, bland tolfte Karls bussar, hvilka voro
mäktiga att öfvervinna verlden, och säg mig upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
