Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
ord en verldsmenniska och det af öfvertygelse.
Andra äro främmande för all verklig kristendom
af blott liknöjdhet. Man har ej tid eller lust att
tänka på sädana saker. Det må presteniochWade
gamle göra! Jag har helt annat att tänka på och
öfverväga nu. Och då blifva penningar och jor-
diska utkomster af större värde än det himmelska
testamentet och fastighetsbrefvet.
Desse unge hafva en gång möjligen stått i ett
annat förhållande till dessa saker. De hafva
kanske till och med stått 1 lefvande trosgemen-
skap med Gud. Men nu äro de förlorade söner
Det är ej här på sin plats att vidare
tala härom. Jag hyser dock det allvarligaste,
deltagande för alla sådana, ty sin bästa skatt
hafva de dock förlorat.
Den gjorda förebråelsen träffar dock icke hela
Det finnes, jag säger det med
och döttrar.
vår ungdom.
glädje och tillförsigt, ännu mången yngling och
jungfru, för hvilka kristendomen ej är för gam-
mal, nej, de behöfva både kristendomen och Kri-
stus alla dagar, ty de stå 1 trosgemenskap med
honom. Jag uttalar dock den önskan, att desse
senast nämnde måtte vara långt flere än de äro,
och förstode vi rätt hvad vigt det ligger härpå för
vår framtid såsom folk och nation, så skulle vi
alla instämma 1 denna önskan.
I sammanhang med detta främmandeskap för
Vi
måste stanna ett ögonblick äfven framför dem,
Låt oss betrakta
kristendomen stå ock andra mörka taflor.
hemska, som de synas vara.
en af dem i sender. Jag ser en yngling vandra
hem på aftonstunden, trött af dagens möda och
Hemkommen kastar han vresigt hatten
i ett hörn och rocken i ett annat., Smart ar Nan
i ordning för aftonmåltiden. Men hvarför skyn-
Har han något angeläget arbete,
Skall han besöka den på-
Nej vadidåtmmtoljen
honom med uppmärksamhet. Se nu har han
Han lemnar nu rummet. Han
ärnu ostörd i sitt eget rum. Clan dragenupp
ett par illustrerade tidningar ur sin ficka. Med
begärlighet börjar han betrakta illustrationerna.
Sedan slukar han med lika stor begärlighet tex-
tens innehåll. TI undren, att jag kallar denna
skildring en mörk tafla. Träden då närmare!
Kännen I namnet på tidningen? Träden ännu
Sen I hurudana bilderna äro? För-
arbete.
dar han sår
som väntar honom?
började aftonskolan?
slutat sin måltid.
närmare!
VID HEMMETS HÄRD.
stån I följetongens halt? Märken I, med hvilken
upptäckt gerningsmans blickar ynglingen ser sin
hemlighet förrådd? — Men hvarför ser den der
unga damen så skygg ut? Hon ser ju ut som
om hon hade orättfånget gods i sm ego:NTu
skyndar hon till sin sängkammare. Under kap-
pan hade hon en bok. Hon gömmer den för-
sigtigt under hufvudkudden. På qvällen, när
hon går till hvila, släcker hon icke lampan. Hon
sätter den så nära sängen som möjligt. Den för-
dolda skatten framtages. Hon börjar läsa. Tim-
marne få vingar. Med en viss glupskhet slukas
hvarje ord. Fram på ottan har hon slutat boken.
Hon gömmer den åter. Nu skall hon sofva.
Men hvilken sömn! Hvilka drömmar! På mor-
gonen ser den unga en smula ruskig ut. På mo-
drens fråga har hon hufvudvärk eller förkylning.
Att ruskigheten var förorsakad af den nervskak-
ning, som den orena bokens läsning hade till
följd, förstår kanske icke den unga eller vill åt-
minstone icke erkänna det." Detiemutsemirmnes
domen genom läsning af dåliga och orena böcker
insuper, visar sig också snart 1 sina verkningar.
Huru oskyldigt synes det likväl icke! Märk-
värdigt är det dock, att ungdomen, så länge nå-
gon heder är qvar, blyges för denna lektyr, och
ogernz ser, att någon tror dem om att läsa den
eller den tidningen eller känner till innehållet af
en viss bekant bok af mindre godtinnehåll. Men
giftet verkar ändå. Sinnet förslöas mot alla hö-
ga och goda intryck, sedlighetskänslan förslappas,
kristendomen dör, menniskan förfäas, blir slaf
under sig sjelf och sina egna lustar, och ingen an-
nan förer slafpiskan med sådant eftertryck som
de egna lidelserna. Till detta farliga gift räknar
Jag "Police News,” de flesta "Family Journals
alla "Dime Novels, ” många romaner och novel-
ler, oaktadt man der måste döma med urskilj-
ning, ty det finnes romantiserad historia och färg-
lagda karaktärsteckningar, som man ej har skäl
att förkasta. Med en särskildt hård dom beläg-
ger jag dessa så vanliga hårresande röfvarehisto-
rier och slippriga kärleksäfventyr, ty kan uågon-
ting förderfva det ungdomliga sinnet, så är det
sådan lektyr.
Jag ser en annan tafla. Hon synes så glad
och inbjudande. Men hvilken mörk bakgrund!
Låtom oss betrakta taflan. Jag ser en stor och
rikt möblerad sal. Jag bländas af ljushafvets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
