Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346 VID HEMMETS HÄRD.
Det är en skön sommarqväll. Månen har ’""ka-
stat silfvertäcket öfver jorden.” Sakta vidröra
de glänsande vågorna stranden, liksom vore de
rädda att väcka enslingen ur hans drömmar.
Hvem är han väl? Vi igenkänna honom lätt, och
dock har han betydligt förändrats, sedan vi sist
sågo honom. «Intet spår af förtviflan eller hopp-
lös sorg finnes qvar på hans ansigte. Nästan
gladt betraktar han oafvändt en strålande stjerna,
som just nyss framträdt ur ett moln. I handen
håller han en krans af evighetsblommor, ’’som
en gång skall smycka Angelikas graf.” Hans lyra
ligger orörd bredvid honom.
<e <Icke’, så tänkte jag då, ’skall dränkt uti tårarnes töcken
längre du qväljas, min själ, — höj digi styrka och ljus!
Gack till grafven och kasta en krans af evighetsblommor,
saknadens sista, derpå! — lemna den sedan i ro!” — —
Snart ur skyarnes bristande dok en tindrande stjerra
såg jag vid himmelens rand skrida i helighet fram.
O, min Angelika! — svara — kanske dess blinkande strål-
punkt
rymmer din älskande själs hvita, odödliga lif?”
Dessa rader förklara bildens betydelse. Serien
slutar med följande tafla.
Vi befinna oss på en kyrkogård. De hvita graf-
vårdarne belysas af månens matta skimmer. Trä-
den kasta fantastiska skuggor öfver den mjuka
gräsmattan. Vid en af grafvarne sitter vår sån-
gare, hållande i handen en bok med slitna blad.
Vid hans sida står den hvita, skinande gestalten
och vänder leende sakta om bladen i ’""minnenas
gulnade” dagbok, som vår enslige sångare håller
i handen; Men han vetej, actidetiarnomfsom
kommer bladen att sakta röra sig, utan tror, att
det är endast en vindfläkt.
— — ’Ljufliga evighetsdröm i grafvarnes heliga tystnad,
öppna, 0, öppna din port snart för min ande också!”
BETHANY COLLEGE, LINDSBORG, KANSAS.
Från detta uugdomsfriska läroverk vilja vi, på
grund af lätt begripliga skäl, icke meddela några
s. k. interiörer, utan inskränka oss till en redo-
görelse för invigningshögtidligheterna.
I Förenta Staternas centrum ligger em atlana
dets bästa och framgångsrikaste stater. Förr var
denna stat känd för gräshoppor, torka och orka-
ner. En och annan hade hört hjelteberättelsen
om John Brown från Osawatomie. I det stora
hela syntes. ingen sätta tro till vittnesbördet af
dessa få förstlings-medborgare, hvilka förespådde
denna stats framtida storhet. Nu tviflar ingen
på Kansas och dess framtid. Kansas är ej läng-
re något experiment. Med ej fullt em million
invånare 1880 har det nu nära två. Flera jern-
vägar bygdes i Kansas förlidet år än i några an-
dra två stater tillsammans, och i år eger samma
förhållande i ännu högre grad rum. ’’Amerikas
Ttalien,” Kansas, skådar med glad förtröstan mot
framtiden: per aspera ad astra — men alltid och
på alla områden ad astra, uppåt, framåt!
Midt i Kansas ligger den svensk-amerikanska
lilla staden Lindsborg i Mc Pherson Co. af den
erkändt sköna och bördiga Smoky Hill-dalen. I
vester och nordvest står den gamla, men så vän-
liga ’"bluffen,” rakt österut ligger det nya ’’God’s
land” (New Gottland) i väldig och hardt nära
oändlig utsträckning. Städerna Salina och Mc
Pherson ligga 1 norr och söder och nybyggena
Salemsborg, Assaria, Fremont, Marquette och
Nya Andover ligga i norr, nordöst, vester och
sydvest. Omkring 8 a 10 tusen svensk-amerika-
ner hafva bosatt sig i och omkring Lindsborg på
en omkrets af från 10 till 30 mil. Hela skoldi-
strikt utgöras ensamt af landsmän. Desse sven-
skar kommo både direkt från nordanland och från
nybyggena i de östra staterna. Det var medan
få trodde på Kansas. Komiteen, som var ut-
sänd, hade dock skådat denna perla bland Kan-
sas många bördiga floddalar, och dess val var
gjordt.
—— — — Nu äro torfhusen och indianerna,
bufflarne, ox-’’teamen” och det hårda arbetet på
jernvägars byggande, gräshoppor och orkaner
saker, dem man talar om med barn och nykom-
lingar, liksom soldaten vid aftonbrasan berättar
om blodiga och segerrika slagfält. Allting har
förändrat sig, men landet är lika bördigt, himme-
len lika högvälfd och blå och klimatet mindre
ombytligt, mera ’’civiliseradt” än förr.
Svensk-amerikanerna i Kansas höra till de mest
intelligenta och upplysta. Deras kyrkor och sko-
lor bevittna detta. Den oerhörda massa af tid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
