Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid kaffekoppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och skällsord, att man riktigt ryste
in i själen, när man hörde det.
JOH.-SKAN. Herre Gud, ett sådant
lefverne, som om de aldrig skulle
tänka på, att Gud hör alla do onda
orden.
RUSTH.-MOR. Det var hiskeligt.
Slutligen gick Björken in i
kammaren och slog till dörren efter sig, så
att det ekade! Sedan hörde vi
huru han kastade sig på sängen som
han gick och stod, fast stöflarna
voro leriga högt uppe på skaftet.
JOH.-SKAN. Det är som jag säger,
hvem skulle orka städa efter en sådan
osnygg fylltratt?
RUST.-MOR. Men vet du, jag tänkte
just då på, att det var synd med
Björken.
JOH.-SKAN. Nå allt annat! Hvem
skulle tycka det vara synd om en
supare?
RUST.-MOR. Det var när jag såg
huru illtyckt han var, att jag skulle
se deras elände. Det var synd att
han skulle behöfva skämmas för sitt
hem. Jag tänkte på huru städadt och
fint hans föräldrar, gamla Björkens,
alltid hade det.
JOH.-SKAN. Det hade de visst det,
och nog var Björken den tiden lika
nykter och ordentlig som Johansson:
de voro ju båda gesäller hos gamla
Björkens.
RUST.-MOR. Men Johanna har
alltid varit mera fjäskig och slamsig, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
