Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sång n:o 2.
KÖK.
HejBan! låt nu polskan gå, fast det är ljusan dager,
Brudgummen han ä’ så rask, och brua’ ho* ä’ fager!
Halvar, han har drängar,
Åkrar, fält och ängar,
Och så har han pengar
Så det räcker te*!
(När polskan gått i mänga bugter ett hva/rf omkring
teatern, skyndar Sven ned från trappan, ställer sig i
spetsen för dansen och dansa/r spelande ut till höger
utanför grindarne; alla de andra följa efter.)
År och barn och blomma,
Yiethus aldrig tomma,
Pengar uti lomma,
Må de alltid se!
(De dansa ut.)
Andra scenen.
DE FÖRRE (utom de dansande).
jan (till prosten). Nu fattas det bara en sak te’,
för att göra mig riktig själaglad ... men en får inte
begära allting heller, här i verlden!
pbosten. Jag förstår, kära Jan! Ni önskade att
er son vore hemma igen?
jan. Ja, Gud bättre! ... Det är hårdt, när en
har son i lifvet, att främmande armar ska’ bruka
åkern som far och farfar brutit opp. Men det var
med Erik som med de andra unga; han trodde sig
inte hemma, utan han skulle ut te’ Amerika, förstås!
länsman. Der lär det aldrig vara för rart,
tänker jag! Hvarken lag eller rätt, hvarken länsman
eller prest, utan närmaste lyktpåle bara.
nämdeman. Ja, men pengar har di, och frihet
med, sägs det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
