Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
III.
Vi veta alla, att den vanliga förklaring öfver världens
uppkomst, som lämnas i läroböcker och skolor, är den,
att världen uppstått ur en upphettad gasmassa, som
genom värmeutstrålning efter hand blifvit afkyld. Ehuru
denna förklaring icke syftar på den yttersta grunden,
enär det gasformiga tillståndet förutsätter föregående
tillstånd, vilja vi dock här sysselsätta oss något med
densamma.
Hvad vår jord beträffar, antager t. ex. professor Sv.
Arrhenius, att den i början utgjorts af en gasmassa.
Han säger i "Världarnas utveckling": "Man antar på
goda grunder, att hela jorden ursprungligen varit ett
gasklot, afsöndradt från solen, som ännu befinner sig
i detta tillstånd. Genom strålning mot den kalla
världsrymden förlorade gasklotet, som i hufvudsak förhöll sig
ungefär så som vår nuvarande sol, småningom sin höga
temperatur och slutligen bildades en fast jordskorpa på
dess yta". Då naturvetenskapen emellertid upplyser
oss om att hos gasformiga kroppar de molekylarkrafter,
som söka skilja molekylerna från hvarandra, alltid ha
öfvertaget öfver dem, som söka hålla molekylerna
tillsamman, kunde det ju förefalla antagligt, om den
jordiska gasmassan under sådana förhållanden sprede sig
i världsrummet. Luften, som ock är gasformig,
hindras härifrån af tyngdkraften, som drager dess
molekyler mot jordens medelpunkt, men hur skall man tänka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 13:51:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vikande/0011.html
