Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig undan den sanningen, att världen, vetenskapen till
trots, blifvit gåtfullare snart sagdt för hvarje århundrade,
som gått, nej, blifvit det just genom vetenskapen själf".
Som det är i ofvan berörda fall, förhåller det sig på
alla områden. Vetenskapen sätter oss icke i stånd att
en gång för alla förstå naturen, dess lagar och krafter.
Midt inne i utvecklingens kedja är det punkter, som
vetenskapen ej kan genomtränga. Hit höra alla dessa
öfvergångar, i hvilka en kontinuerlig kvantitativ
förändring helt plötsligt aflöses af en kvalitativ förändring.
Som exempel nämnes öfvergången från det oorganiska
till det organiska, från djuret till människan, födelsen
och döden, de kemiska förbindelserna o. s. v. I
"Naturvetenskap och kristendom" säger prof. F. Bettex:
"Det hör till skapelsens största mysterier, att en atom
järn hellre förbinder sig med en atom syre än med en
atom väte eller silfver."
För öfrigt erbjuder äfven historien exempel på dylika
plötsliga öfvergångar, då något nytt, som icke kan på
tillfredsställande sätt förklaras uteslutande ur den
föregående utvecklingen, bryter fram. Kristi uppträdande
på jorden utgör en sådan nydaningspunkt,
reformationen, ehuru i lägre grad, en annan. Stundom kan det
vara ett mänskligt snille, i hvilket det nya
koncentrerats för att, då den lämpliga tidpunkten är inne, träda
i dagen och verka omgestaltande på utvecklingen.
Psykologien har också att uppvisa dylika öfvergångar, t.
ex. öfvergången från sömn till vakande tillstånd, från
omedvetet till medvetet, från nervprocess till tanke
o. s. v.
I det följande framställas några exempel på hur föga
grundligt den empiriska vetenskapen visat sig kunna
förklara, hvad naturens lagar och krafter i grunden äro
och hvarpå deras verksamhet beror.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
