Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Resultatet af de båda krafternas samverkan är den
elliptiska rörelsen. Men äfven härmed är ingalunda
tillfyllestgörande förklaring lämnad. Den frågan måste nu
inställa sig: Hvarpå beror centripetal- och
centrifugalkraften? Hvad är det, som sätter dem i verksamhet?
Det hjälper föga, om man invänder, att vi röra oss med
en måhända föråldrad teori. Hvarje än så modern teori
öppnar samma möjligheter att påvisa vetenskapens
oförmåga att tränga till grunden.
På vår fråga, hvarpå attraktionen beror, svarar
kanske någon med den kinetiska etertrycksteorien, enligt
hvilken attraktionen beror på eterns tryck, som är
mindre på den sidan om en kropp, där en annan kropp
befinner sig närmare. Kroppen skulle alltså drifvas åt
det håll, där trycket år minst. Om denna teori
skrifver en populärvetenskaplig författare, W. Kinberg, i
sitt arbete om "Världens och människans uppkomst":
Enligt denna förklaring kommer synbarligen kropparnas
utsträckning i betraktande vid attraktionen endast för
så vidt bägge kropparna hafva samma täthet och
erbjuda atomerna samma motstånd, hvilket naturligtvis
ingalunda alltid är fallet. Kropparnas massor eller vikt
äro därför utslagsgifvande. Jag måste dock tillägga,
att denna teori ingalunda är oantastlig eller, kanske
rättare sagdt, att den icke är förenlig med den kinetiska
gasteorin. Någon bättre teori till förklarande af
attraktionsfenomenen har jag dock icke att gifva dig. Denna
fråga väntar ännu på sitt svar. Om möjligheten att
finna ett tillfredsställande sådant misströstar dock icke
vetenskapen; lärda finnas nämligen, som oafbrutet
arbeta på detta problem. Hvad man hittills är öfverens
om, är, att tvenne kroppar, som befinna sig på afstånd
från hvarandra, icke kunna utöfva någon
attraktionsinverkan på hvarandra, med mindre än att något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>